Forskare om bildämnets särart: ”Stor professionell frihet för lärare, men också ett stort ansvar”

När hungriga elever ska skapa bilder som visar deras hemort kan de välja bilder som också innehåller mat. Det är ett exempel på hur bildämnet kan påverkas av oväntade omständigheter.

– Bildämnet är något av en särart. Det saknar en tydlig akademisk kärna och eleverna har ofta en större påverkan på innehållet än i många andra ämnen, säger Hanna Ahrenby, doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Hon forskar om ämnesdidaktik i bild och om hur undervisningen formas i mötet mellan styrdokument, lärarprofession och samhällsförändringar. I sin forskning har Hanna Ahrenby sett att bildundervisningen påverkas av fler faktorer än planering och kursplaner.

Schemaläggning, gruppstorlek, tillgång till material eller elevernas erfarenheter kan få stor betydelse för vad undervisningen blir i praktiken. Ett exempel från hennes avhandling är när en grupp elever skulle beskriva sin hemort med hjälp av bilder på en Ipad.

– Resultatet blev massor av bilder på mat. Det visade sig att lektionen låg precis före lunch och eleverna var hungriga.

Ett ämne i ständig förändring

Att bildämnet påverkas mer av den aktuella situationen och förutsättningarna än andra ämnen beror dels på att ämnet saknar motsvarande vetenskaplig disciplin och en tydlig läromedelsstruktur, dels på att innehållet förändras över tid vilket gör att ramarna för undervisningen skiftar.

– Bildämnet är en skolkonstruktion som historiskt har ombildats och omförhandlats många gånger. Vad elever har ansetts behöva kunna inom bild har varierat beroende på samhällets behov och ideal, säger Hanna Ahrenby.

Från början handlade undervisningen främst om teckning och avbildning, ofta kopplat till geometri. Under senare delen av 1900-talet fick bildkommunikation en allt större roll – hur bilder förmedlar budskap och påverkar människor. Även i dagens kursplaner får detta en viktig roll.

– Vi använder bilder för att kommunicera hela tiden. Det blir tydligt när vi tittar på reklam, propaganda eller politisk kommunikation. Nu ser vi också hur AI-genererade bilder används för att driva olika narrativ, säger Hanna Ahrenby.

Stor frihet men också osäkerhet

Att ämnet är mer öppet ger lärare en stor professionell frihet, men innebär också ett stort ansvar. Enligt Hanna Ahrenby skapar det ibland osäkerhet, främst hos nyexaminerade bildlärare, kring hur undervisningen ska utformas och vilket innehåll som bör prioriteras. Samtidigt varnar hon för att likvärdighet inte får blandas ihop med likriktning.

– Det är mycket fokus på likvärdighet i dag. Men likvärdig utbildning betyder inte att alla ska göra samma sak. Det handlar om att elever ska få de kunskaper de behöver, men vägen dit kan se olika ut. Lärare ska hålla sig uppdaterade kring vad som är viktigt, men man ska inte vara så rädd för att göra olika i olika klassrum.

Att skapa och förstå hänger ihop

I sin nuvarande forskning studerar Hanna Ahrenby hur AI-genererade bilder används för att skapa och sprida olika narrativ. Hon menar att bildämnet traditionellt har haft en låg prioritet i skolan, men att den nuvarande utvecklingen där tekniken sänker tröskeln för att skapa och sprida fotorealistiska bilder, ökar bildämnets samhälleliga betydelse.

– När man skapar en bild finns det mycket teori i det, som till exempel hur man gör för att en bild ska se läskig ut. Det viktiga som ofta missas i undervisningen är att tolkning och förståelse av bilder hänger ihop med kunskapen att skapa bilder. Kopplingen mellan teori och praktik behöver bli tydligare i bildundervisningen.

”Behöver det digitala och det analoga”

Andra rekommendationer som Hanna Ahrenby ger är att bildlärare inte ska behöva undervisa fler än tjugo elever samtidigt, då stora grupper kan göra det svårt att arbeta med vissa material och att hinna handleda alla elever under lektionen, samt att både lärare och skolledning behöver ha i åtanke att schemaläggningen blir extra känslig för ett ämne som bara har en timmes undervisning per vecka.

– Att lägga bildlektionen precis före lunch eller sista timmen på fredagen när eleverna är trötta, det kommer få konsekvenser för undervisningen.

Slutligen vill hon ge ett medskick att inte låta digitala verktyg ta över helt.

– Tecknar du inte för hand så tappar du förmågan att teckna. Vi behöver det digitala och det analoga. Att skapa är en del av att vara människa.