Att lära och förstå i estetiska ämnen kräver att eleverna skapar, gestaltar och upplever i en process som handlar om att undersöka möjligheter, göra val, pröva och ompröva idéer och möjligheter. Samtidigt ska eleverna uppnå vissa mål och kunskapskrav.

– Estetiska ämnen består både av att lära sig tydligt definierande mål såsom fakta, begrepp och tekniker för att kunna uttrycka sig estetiskt, och samtidigt estetiska processer där målen inte behöver vara tydligt definierade på förhand, säger Cecilia Wallerstedt som är professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och vid högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Hon är tidigare gymnasielärare i musik och matematik och forskar bland annat om vad det innebär att kunna olika saker från elevernas perspektiv, och hur läraren kan bidra till lärandet.

Två olika lärprocesser

– Eleverna måste få pröva och ompröva för en djupare förståelse, men i exempelvis slöjd kanske eleverna först lär sig olika broderitekniker – först korsstygn i några veckor och sedan stjälkstygn. Den delen av undervisningen behöver inte alltid präglas av utforskande och det finns kanske inte heller utrymme för så mycket fantasi. Det är specifika tekniker som ska läras på ett visst sätt.

– Men sen kan läraren komma in på vad man kan göra av det här handarbetet. Kanske ett bra underlag att sitta på? Då öppnar sig möjligheter att utforska. Hur kan man skapa någonting som går att sitta på? Och vad krävs av en pall för att den ska vara stadig? Hur får man tyngdpunkten på rätt ställe och så vidare, säger Cecilia Wallerstedt och ger ett annat exempel:

– I musik kan det handla om att lära sig spela gitarr: den förmågan består både av att kunna lära sig byta mellan D och A7 och att få utvecklas till en gitarrist. För det senare behövs utrymme för utforskande och lek, kanske att få spela luftgitarr – att få vara en i ett band och stå på scen.

– Båda lärprocesserna är viktiga, men det som är kopplat till konstens metoder och handlar om att utmana, pröva och ompröva, kan upplevas som att det krockar med den vanliga logiken i skolan. Men den aspekten av den estetiska lärprocessen, att skapa ny kunskap som kanske inte funnits tidigare, behöver få utrymme i undervisningen.

Det utforskande perspektivet kan användas i andra ämnen för att skapa en djupare förståelse, menar Cecilia Wallerstedt och hänvisar till forskarkollegan Tomas Saar.

– Saar delar in i ”svag” och ”stark” estetik där den svaga representerar när tal i matematik rytmiseras eller sånger får illustrera en viss epok i historieundervisning. Själva kunskapsinnehållet förändras inte i aktiviteten med estetiska uttryck, men det kan presenteras ur nya synvinklar.

Råd till andra lärare

När undervisningen använder ”stark estetik” är kunskapsinnehållet i fokus och förändras.

– I en studie fick en grupp åttaåringar ”spela och sjunga skiljetecken”. Barnen kunde höra och illustrera hur en punkt eller ett utropstecken låter i en sång, men när de i sången hörde en lögn eller ironi uppstod frågan vilket skiljetecken de då skulle använda? Att de sjöng och lyssnade på sång ledde till att innebörden av ett skiljetecken i en mening förändrades och de fick en djupare förståelse i läsande och skrivande.

Vilka råd vill du ge till lärare som vill utveckla sin undervisning med estetiska uttrycksformer, men känner osäkerhet kring sin egen förmåga eller ämneskunskap?

– Det finns många lärare i denna situation, bland annat beroende på att estetiska uttrycksformer har fått ett allt mindre utrymme i lärarutbildningen. Det är ändå viktigt att estetiska uttryck och estetiska lärprocesser får ta plats i förskolan och skolan. Något jag sett i mitt arbete med förskollärare är att ett sätt kan vara att titta på konst och lyssna på musik. Detta är ofta underskattade aktiviteter då fokus annars lätt blir på att skapa själv. Eftersom lärare generellt har lite kunskap om estetiska lärprocesser är det desto viktigare att lärarna i de estetiska ämnena tar ansvar för att elever får denna typ av erfarenheter. Att de bjuder in till att pröva, ompröva och tillåter elever att tycka att även misslyckande försök i skapandet också kan vara intressanta.

Kan användas olika inom andra ämnen

Estetiska uttrycksformer kan användas på olika sätt inom andra ämnen, men Cecilia Wallerstedt är kritisk till de som lyfter fram estetiska ämnens värde för andra ämnen på bekostnad av just det estetiska ämnet.

– Då kan det uppfattas som något utbytbart. Ena dagen hävdas att musik är bra för att lära matematik, men sen visar en studie att promenader i naturen är bra för att lära matematik så då behövs inte musiken. Men nej, de estetiska ämnena är livsavgörande och barn ska ha rätt att fritt delta i det kulturella livet, i linje med FN:s barnkonvention.

Å andra sidan är det inte så enkelt som att bara låta eleverna dramatisera något eller sjunga en sång för att en estetisk uttrycksform ska leda till utforskande eller en djupare förståelse.

– Man kan inte sätta likhetstecken mellan ett estetiskt inslag i undervisningen och att undervisningen blir kreativ. Läraren kan exempelvis lägga in ”en liten paus” från det naturvetenskapliga arbetet om vad som händer i naturen efter snösmältningen och låta eleverna sjunga en sång om våren. Då används den estetiska uttrycksformen varken för att komma åt det här prövande och omprövande eller någon omvälvande upplevelse och inte heller för att lära eleverna sjunga, så det blir relativt platt, men om det fungerar som motivation så visst – då kan det ändå ha ett visst värde. Dock inget som kan ersätta estetisk utbildning.

– Men ett exempel på när det estetiska är en del av själva kunskapsinnehållet är om eleverna får träna på att lyssna, uttrycka musik eller skapa musik exempelvis.

”Ville nästan se varje lektion som ett forskningsprojekt”

Cecilia Wallerstedt har varit intresserad av lärprocesser och undervisningsprocesser sedan hon var ridlärare i tonåren och mötte pedagogiska utmaningar i stallet och på ridbanan.

– Varför förstod inte barnen hur de skulle göra trots att jag förklarade jättetydligt? Det där var fascinerande och ledde till läraryrket. Jag ville nästan se varje lektion som ett forskningsprojekt och när jag sen fick chansen att komma in på en forskarutbildning var valet lätt.

En avgörande slutsats om lärande inom estetiska ämnen och uttrycksformer, efter att ha tagit del av kollegors forskningsresultat och från sin egen omfattande forskning, är hur viktigt det är att ge utrymme för otydlighet.

– Annars kan det aldrig bli något utforskande eller plats för fantasi. Det behöver inte betyda att vi släpper alla förutsättningar och allting blir en vilsen vandring där inget är rätt eller fel, men det är intressant med både rätt och det som kan verka fel!