Många utmaningar och möjligheter för undervisning i moderna språk

Många utmaningar och möjligheter för undervisning i moderna språk

Stora elevavhopp och konkurrens från engelskan är exempel på utmaningar för undervisningen i moderna språk som spanska, franska och tyska. En tydlig utmaning för eleverna är förmågan att använda moderna språk i spontana samtal.

– Att lära oss ett ord genom att läsa och skriva det behöver inte betyda att vi direkt kan använda det i samtal, säger forskaren Jonas Granfeldt som ser stora möjligheter för forskning om lärande och undervisning inom moderna språk.

Text: Johan Boström Foto: Oskar Omne

Publicerat: 2025-01-22

En elev som läser moderna språk i grundskolan har drygt 300 lektionstimmar från årskurs 6 till 9. Förutom att det är nästan ett par hundra timmar färre än undervisningen i engelska har moderna språk andra särskilda utmaningar.

– Det blir få lektionstimmar per vecka, och det här är språk som eleverna förmodligen inte stöter på utanför skolan i någon större utsträckning – till skillnad från engelska som är vanligt i populärkultur, sociala medier och andra sammanhang, säger Jonas Granfeldt, professor i franska med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet. Han är i grunden utbildad lärare i franska och svenska.

– I efterhand har jag tänkt att språkintresset kanske väcktes först genom familjen där det ofta pratades olika språk när vi sågs. Under gymnasietiden blev jag fascinerad av film och filosofi från Frankrike och då väcktes intresset för franska. Jag var också intresserad av matematik och på universitetet upptäckte jag hur språkvetenskapen, lingvistiken, beskriver och förklarar strukturer och mönster i språken – då föll saker och ting på plats. Jag blev otroligt biten!

”På universitetet upptäckte jag hur språkvetenskapen, lingvistiken, beskriver och förklarar strukturer och mönster i språken – då föll saker och ting på plats. Jag blev otroligt biten!”

”På universitetet upptäckte jag hur språkvetenskapen, lingvistiken, beskriver och förklarar strukturer och mönster i språken – då föll saker och ting på plats. Jag blev otroligt biten!”

Men just motivation och möjligheter att möta och använda språket i samtal och vardagliga sammanhang är något som verkar vara en bristvara för många elever som läser moderna språk i dag. Enligt en undersökning från Skolverket från 2022 var avhoppen från moderna språk cirka 17 procent i grundskolan och av alla elever som gick ut nian återstod 75 procent som valde att läsa moderna språk.

– Det finns höga förväntningar på att forskning ska ge snabba svar på varför moderna språk har det motigt och kanske ge lösningar på hur motivationen ska höjas och undervisningen bli mer effektiv, konstaterar Jonas Granfeldt.

”Språk är inte en enhetlig sak”

– Men forskningen inom tillämpad språkvetenskap har, både internationellt och i Sverige, framför allt sysslat med undervisning av engelska – det är där resurserna har funnits och översättningen av forskningsresultat från undervisning och lärande inom engelska till andra språk är inte enkel, säger Jonas som har förståelse för förhoppningarna på snabba tydliga svar även om det inte är praktiskt möjligt att alltid leva upp till dem.

– Språk är inte en enhetlig sak – vi har grammatik, uttal, vokabulär – förmågan att använda språket i samtal och så vidare. Sammanhanget för undervisning i språk har stor betydelse: Vem ska lära sig? Vem undervisar, hur och var? Vilka resurser finns? Det är många samverkande faktorer och inom forskningen är vi fortfarande ofta i ett relativt tidigt skede på vägen mot svaren hur det ska gå till i klassrummet. Det finns heller inte ett sätt som fungerar överallt.

Praktiknära forskning mest effektivt

Praktiknära forskning, ett nära samarbete mellan lärare och forskare, tror Jonas Granfeldt är det mest effektiva sättet att hitta svaren på de mest angelägna frågorna för lärare och de som utbildar lärare.

– Vi forskar tillsammans med lärarna och lärarna forskar tillsammans med oss – det är viktigt att man möts redan i utformningen av studierna. Vad vi vill ta reda på och hur vi lämpligast kan göra det diskuterar vi tillsammans innan vi genomför studierna.

Ett exempel på en sådan praktiknära studie pågår i Moms-projektet (Motivation i moderna språk). Ett tidigare projekt var Tal-projektet som fokuserade på just förmågan att tala det främmande språket, muntlig språkfärdighet. Bland annat bedömdes 120 elever i årskurs 9 i förmågan att använda spanska, tyska respektive franska i tal och samtal. Det visade sig att lite mindre än hälften av elevernas muntliga prestationer bedömes på en nivå som motsvarar betyget E, godkänt.

– Att kunna använda ett främmande språk i ett oförberett samtal kräver en sammansatt färdighet och det är många delar som ska samverka, säger Jonas Granfeldt som konstaterar att studien inte var utformad för att ta reda på orsakerna till resultatet, men att det av observationerna framkom fakta att dra vissa slutsatser från.

”Överföringen från skrift till tal är kanske inte så omfattande som vi trott”

– Många elever var påtagligt ovana vid att tala och samtala på franska, spanska och tyska utan att ha någon skriven förlaga. Eleverna kunde fråga om de fick skriva ner svaren först och det kan ju innebära att de inte har haft möjlighet att uttrycka och formulera idéer och tankar på sitt målspråk speciellt mycket. Om vi inte tränar den färdigheten så kommer det vara svårt att utveckla den.

– Överföringen från skrift till tal är kanske inte så omfattande som vi trott. Att lära oss ett ord genom att läsa och skriva det behöver inte betyda att vi sedan kan använda det i samtal.

Ett annat resultat från studien är att lärarna själva rapporterade att de inte använder språken särskilt mycket i klassrummet.

– En majoritet uppgav att de under merparten av lektionerna inte talade franska, spanska eller tyska utan svenska. Den metoden är lättare att förstå i årskurs sex, men det är rimligt att användningen av de främmande språken i klassrummet skall kunna öka senare i undervisningen.

”Ordinlärning bör få större utrymme”

För att öka den muntliga språkfärdigheten kan repetition av ord vara effektivt, visar kognitionsvetenskaplig forskning. Orden som vi har lagrade i hjärnan och används för att uttrycka en betydelse måste kunna hämtas snabbt i ett samtal och det går att stärka kopplingarna mellan betydelse och form, de olika språkens ord.

– Att hitta orden snabbt är avgörande i ett samtal. Ju fler gånger vi exponeras för ordet och kan göra kopplingen till betydelsen så stärks kopplingen, visar studier. Det kan innebära att repetition fungerar för ordinlärning och att vi bör ge det lite större utrymme i undervisningen.

Även elevernas motivation för att lära moderna språk kan ha stor betydelse för inlärningen och Jonas Granfeldt undersöker tillsammans med andra forskare om man kan utveckla särskilda aktiviteter i språkundervisningen som kan förstärka eller skapa motivation.

– Det finns en demokratisk aspekt på det också: att moderna språk inte bara är för några få, utan att det faktiskt är för alla. Därför behöver vi veta hur vi ska nå de elever som inte omedelbart är motiverade att lära sig främmande språk.

Utvecklat en mobil-app

Utvecklingen och användningen av AI-teknologi kan påverka undervisningen inom moderna språk på flera sätt. När exempelvis översättningsfunktioner förbättras och blir mer tillgängliga i vardagen kan efterfrågan på språkfärdigheter förändras. Men inte minst kan AI användas inom forskning och som ett hjälpmedel i undervisningen.

–  En viktig del för inlärning av språk är allt det här som händer utanför klassrummet, när man möter språk och använder språk i sin vardag. Det kan vara en elev eller student som reser utomlands och använder ett främmande språk. Men det har varit svårt att följa och dokumentera de situationerna även om det är relevant och kan ha stor betydelse på olika sätt.

– Därför har vi i vår forskargrupp utvecklat en mobil-app, Lang-Track-App, som gör att vi kan följa med språkinlärare i deras vardag och få in data om hur de möter och använder olika språk. Det har varit väldigt fascinerande och gett nya insikter kring hur språkinlärning går till i ”verkliga livet”.

– Nästa steg är att undersöka om vi också kan få språkinlärare att ändra sitt beteende på ett sätt som gagnar språkinlärningen! Det kan vara värdefullt eftersom den typen av miljöer, exempelvis i vardagssituationer, kan vara väldigt effektiv och viktig för att lära, säger Jonas Granfeldt.

Jonas Granfeldt på stol

Referenser och lästips

Granfeldt, J., Erickson, G., Bardel, C., Sayehli, S., Ågren, M., & Österberg, R. (2023). Speaking French, German and Spanish in Swedish lower secondary school: A study on attained levels of proficiency. Apples-Journal of Applied Language Studies17(2), 91-121.
doi.org/10.47862/apples.127819

Motivation i Moderna språk. Moms-projektet
portal.research.lu.se/en/projects/motivation-in-modern-languages

Tal-projektet. Learning, Teaching and Assessment of Second Foreign Languages – an Alignment Study on Oral Language Proficiency in the Swedish School Context
tal.blogg.lu.se/

The Lang-Track-App. THE LANG-TRACK-APP: Studying exposure to and use of a new language using smartphone technology.
portal.research.lu.se/en/projects/the-lang-track-app-studying-exposure-to-and-use-of-a-new-language

Arndt, H. L., Granfeldt, J., & Gullberg, M. (2023). The Lang‐Track‐App: Open‐Source Tools for Implementing the Experience Sampling Method in Second Language Acquisition Research. Language Learning73(3), 869-903.
onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/lang.12555