Förskolläraren: ”Bättre undervisning genom lek”

Väskorna är packade, passet fixat och dagen för avresan är här. Barnen vandrar genom flygplatsen och möter en passkontrollant i gul väst. QR-koderna på passen skannas och en bild på barnet dyker upp på en skärm. Passkontrollen passeras och barnen stiger på planet där piloten hälsar välkommen. Passkontrollanterna och flygpersonalen är förskoleläraren Therese Jonsson och hennes kollegor och platsen är i själva verket Bergvägens förskola i Stenungsund. Sedan ett par åt tillbaka jobbar förskolan med så kallad ”lekresponsiv undervisning”. Det innebär att lek integreras i undervisningen, koordinerat av läraren.

Genom planerad lek får barnen lära sig, och uppleva, nya saker. Att varva teori och praktik är en styrka med metoden, anser Therese Jonsson.

– Det är bara att gå till sig själv. Hur lär jag mig på bästa sätt? Det är genom att varva teori och praktik. Lek är ett väldigt bra verktyg för att lära barnen nya saker.

Implementeras i teman

På Bergvägens förskola har pedagogerna valt att lägga upp den lekresponsiva undervisningen som ett temaarbete, just nu är temat ”att resa”. Leken planeras därefter utifrån att barn och pedagoger ska arbete med mål från läroplanen i leken, till exempel fantasi och föreställningsförmåga, digitalisering och barnkonventionen.

Vilken roll leken ska ha i förskolan är en viktig fråga för forskningen inom fältet. Inom utvecklingspedagogiken finns flertalet empiriska studier som pekar på vinster med att lek och undervisning integreras samtidigt som barninitierad lek, lek utan inblandning av vuxna, också har ett stort värde. För Therese Jonsson är det viktigt att det ena inte utesluter det andra.

– Barnen får många tillfällen under dagen att välja helt själva vad de ska göra. Men vi kan också se att de erfarenheter de tar med sig från vår planerade, lekresponsiva undervisning, också får en plats i barnens fria lek, säger hon.

För Therese Jonsson har arbetet med lekresponsiv undervisning skapat en ny förståelse för hur lek kan stötta undervisningen. Det gör undervisningen mer lustfylld, det ökar barnens engagemang och möjliggör längre stunder av lärande.

– Vi kan stanna kvar i leken längre stunder. När vi reser kan vi hålla på en hel timme och många av barnen är fortfarande väldigt engagerade.

Hon tror att modellen med lekresponsiv undervisning, som har sitt ursprung i ett omfattande forskningsprojekt som har presenterats bland annat i den vetenskapliga tidskriften Forskul, kan vara ett bra verktyg på de flesta förskolor och rekommenderar andra pedagoger att våga prova. Att ta del av böckerna ”Att arbeta lekresponsivt” och ”Den lekande, undervisande förskoleläraren” kan vara en bra start för att förstå konceptet och få tips på hur man praktiskt kan lägga upp undervisningen. Det finns också forskningskällor (se längre ned på sidan) tillgängliga i böcker och på nätet.

Filmar och analyserar

Pedagogerna på Bergvägens förskola använder även film som ett sätt att analysera och utveckla sitt arbete. Genom att filma leken och sedan titta på filmen kan de analysera sin egen roll – hur interagerar och kommunicerar jag med barnen? – men också se hur barnen reagerar på olika kommunikation och interaktioner.

– Det är ett väldigt bra sätt att utveckla arbetet och se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, säger Therese Jonsson.På Bergvägens förskola är lekresponsiv undervisning här för att stanna.

– Med väldigt små medel kan man bygga upp en hel lekvärld och barnen tycker att det är så roligt att vi är med i leken. Det är ett fantastiskt sätt att verkligen få med barnen i undervisningen – och det är ju därför jag är här, säger Therese Jonsson.

Referenser och lästips

Pramling, N., & Wallerstedt, C. (2019) Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1) 7–22)
https://forskul.se/tidskrift/volym-7-nummer-1-2019/lekresponsiv-undervisning-ett-undervisningsbegrepp-och-en-didaktik-for-forskolan/