Läraren: ”Vi måste ta tid att läsa i klassrummet”

Siffror från forskning, Pisaundersökningen och Skolinspektionen pekar på en tydlig negativ trend i svenska elevers relation till läsning. Samtidigt minskar läsningen i svensk skola drastiskt. Hälften av eleverna i årskurs nio läste inte ens en sida sammanhängande facklitteratur en vanlig skoldag 2017, enligt en studie från Högskolan i Dalarna. Tio år tidigare var motsvarande siffra 33 procent. För läraren Karin Herlitz är den dystra bilden inte ny, och inte heller förvånande.

– Man kan tycka att det är rimligt att kunna ge elever ett beting att läsa 40 sidor hemma under en vecka, men om eleverna inte gör det kan man inte fortsätta att planera utifrån det, säger hon.

Lästränar varje lektion

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium. Hon tycker att den traditionella synen inom skolan, att läsning ska ske i hemmet i stället för under lektionstid, fungerar dåligt. Själv låter hon sina elever läsa i klassrummet varje lektion – för att säkerställa att läsningen blir av och ge alla elever samma förutsättningar att lästräna.

– När mina elever läser i klassrummet kan jag dessutom se om någon inte förstår texten och kan stötta när det behövs. Det kan jag inte om eleverna läser hemma, säger hon.

”Det är helt galet. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid till?”

Karin Taube, professor i pedagogiskt arbete vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och tidigare nationellt ansvarig för PISA-projektet i Sverige har i sin forskning kunnat visa hur en negativ självbild, känslan att inte vara ”god nog”, är ett hinder för ungas läsframgångar. Här tror Karin Herlitz att läsning under lektionstid kan göra stor skillnad.

– Om jag ger ett beting till mina elever att de ska läsa så gör ofta några det, vissa gör det inte för att de prioriterar någonting annat och vissa gör det inte för att de tycker att det är för svårt att komma i gång på egen hand, säger hon.

De elever som tycker att det är svårt med läsning hamnar lätt i en ond cirkel och kan känna sig dåliga för att de inte klarat av uppgiften.

– När vi läser tillsammans i klassrummet kan alla delta och känna sig inkluderade, vilket stärker självkänslan, säger hon.

Att läsningen i svenska skolan minskat drastiskt på senare år förklaras med att många lärare upplever att de inte hinner schemalägga läsning för att bedömningskrav står i vägen.

– Det är helt galet. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid till? frågar sig Karin Herlitz.

Forskare efterlyser strukturerad läsundervisning

De svenska Pisa-resultaten i läsförståelse är tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat. Samtidigt visar en undersökning från Högskolan i Dalarna att 87 procent av ­niorna läser mindre än en sida skönlitteratur en vanlig skoldag, jämfört med 62 procent 2007. Forskarna bakom studien efterlyser en mer strukturerad läsundervisning i skolan eftersom läsmängd och läsflyt korrelerar starkt med ökad läsmotivation och läsförståelse. Skolors läsfrämjande arbete kritiseras även på flera punkter i Skolverkets senaste rapport.

Referenser och lästips

Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., Liberg, C., (2022) The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2007 and 2017, Scandinavian Journal of Educational Research, 66:1, 119–133, DOI: 10.1080/00313831.2020.1833247