Så lika och olika uppfattar lärare och elever fritidshem

Undervisningen i fritidshem ska utgå från ”elevernas behov, intressen och erfarenheter”. Det framgår tydligt av läroplanen och det var en av anledningarna till att Lena Boström, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet, tillsammans med en forskarkollega genomförde en studie om hur lärare respektive elever uppfattade undervisningen på fritidshem.

Lektioner med 60 elever på fem olika fritidshem spelades in på video och analyserades. Själva undervisningen omfattade rita-och-berätta-samtal där eleven uppmanades att rita något från en dag på fritids. Under tecknandet samtalade eleverna med varandra och med forskarna, som också ställde frågor om vad eleverna gör på fritidshemmet, vad de lär sig, vad som är viktigt, kul och inte så kul. Lärarna frågade även om personalens och kompisarnas roller och om miljön i fritidshemmet.

Detta är man överens om

I studien intervjuades också lärarna i fritidshemmen om motsvarande ämnen.

– Många av uppfattningarna om fritidshemmet förenar elever och lärare, säger Lena Boström, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall och en av de två forskarna bakom studien.

– Att det är något annat än skolan är man överens om och till viss del även vad det innebär. Sociala relationer och att gruppen är betydelsefull blev tydligt både i samtalen med eleverna och i intervjuerna med lärarna. Att trygghet, omsorg och delaktighet är viktigt framkom från både elever och lärare.

Social samvaro

När eleverna berättade om vad de gör i fritidshemmet, och vad det är, fokuserade de på sociala aktiviteter och den sociala samvaron.

–  De ser fritidshemmet som en plats för lek och aktiviteter. Att vara med kompisar och göra roliga saker, säger Lena Boström.

– När vi frågar om lärandet relaterar de ofta till de sociala reglerna: att vara snäll, att inte slåss, att vara en bra kamrat och så vidare. Eleverna var tydliga med det och kunde säga ”i skolan lär vi oss matematik och att skriva, men i fritidshemmet leker vi, pysslar, spelar innebandy och så”.

För eleverna var de sociala relationerna och möjligheterna att trivas viktiga.

– Vi tolkar det som att också valfriheten är viktig. Kompisarna är centrala och att kunna leka med dem är viktigt, men också att kunna välja att leka med en särskild kompis eller välja bort att leka med kompisar som ”inte är snälla”.

Elevcentrerad undervisning

Lärarna lyfte däremot fram undervisningen och att den ska vara elevcentrerad.

– De poängterar också att undervisningen balanserar mellan det planerade och det situationsstyrda, men vi blev lite förvånade att de delar upp det centrala innehållet i undervisningen, det ämnesrelaterade som exempelvis språk, matematik, estetiska uttrycksformer och natur å ena sidan, och det sociala lärandet å andra sidan. Det gjorde inte eleverna.

Skillnaderna i uppfattning mellan elever och lärare om undervisningen i fritidshemmet riskerar att bli ett problem, menar Lena Boström:

– Till exempel elevernas önskan om frihet och valmöjligheter och personalens uppdrag att faktiskt genomföra planerade undervisningsmoment relaterade till styrdokumenten.

– Om det fria valet blir för stort så att ingenting är obligatoriskt eller att viss undervisning inte är något som alla ska göra, så kan det finnas en spänning hur de där delarna ska balanseras.

– Det finns också en spänning i att integrera det här sociala lärandet och det centrala innehållet. Personalen kan uppleva att det är otydligt: hur ska det här undervisningsuppdraget genomföras? Hur ska vi planera undervisningen så att vi kan integrera läroplanens intentioner med det sociala lärandet?

”Sett många gånger i forskningen”

En spänning mellan ambition och praktiska möjligheter på grund av strukturella faktorer visade sig också i intervjuerna med personalen.

– Det är något som vi många gånger har sett i forskningen. Stora elevgrupper, begränsade lokaler och utmaningar med att jobba både i fritidshem och skola gör det problematiskt att uppfylla läroplanens intentioner och det uppdrag som fritidshemmet har att få eleverna att känna delaktighet och trivsel i aktiviteterna.

Studien omfattade elever och personal från fem olika fritidshem med olika många elever och skiftande förutsättningar beroende på verksamheternas storlek. Lärarna på fritidshemmen med över 200 elever berättade om utmaningar med att utnyttja hela lärmiljön för alla elever samtidigt som de relativt små fritidshemmen hade problem att bemanna med behörig personal.

– Strukturella hinder är någonting att fundera över för varje fritidshem. Hur hanterar man dem? Hur organiserar och strukturerar man aktiviteterna, verksamheten och lärmiljöerna för att minska konflikter och skapa mer inspirerande miljöer?

Studien i Sverige ingår i ett större projekt med motsvarande studier i fritidshemsverksamhet i Schweiz och Australien. De strukturella skillnaderna är stora länderna emellan och i Sverige verkar styrdokumenten ha slagit igenom med fler större projekt, teman om naturkunskap eller läsning, i undervisningen. Samtidigt dominerar likheterna.

– Gemensamt är hur elever och personal betonar vikten av omsorgstagande personal och att det är en rik variation av aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi har också dragit slutsatser om att strukturen är viktig i alla länder: att det spelar väldigt stor roll hur personalen organiserar och hanterar den här fria tiden så att barnen känner sig trygga och säkra och det har också med de här socioemotionella aspekterna – att det är en trygg plats att vara så att eleverna eller barnen vill komma dit.

”Hur kan vi ta hand om de äldre barnen”

Den ganska dramatiska minskningen av deltagande i undervisningen från låg- till mellanstadiet är gemensam hos alla tre länder.

– Vi behöver tänka till hur vi ska anpassa undervisningen, både för att de ska stanna kvar under eftermiddagen, men även för att de ska vilja fortsätta vara där fram till tolv års ålder. Hur kan vi ta hand om de äldre barnen? Vilka andra typer av aktiviteter behöver vi för de äldre eleverna och hur kan vi strukturera undervisningen i fritidshemmen för dem?