Forskaren: ”Det som är roligt behöver inte vara det som intresserar”

Att utgå från vad elever tycker är roligt kan användas som underlag för planeringen av undervisning i fritidshemmet. Men det behöver inte betyda att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, som läroplanen kräver.

– När undervisningen utgår från elevernas intresse stimuleras och motiveras eleverna att lära sig mer, och det i sin tur gynnar även skolans undervisning, säger Ann-Katrin Perselli som är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

– Eleverna måste tycka att det är meningsfullt och engagerande om vi vill att de ska välja att tillbringa sin fria tid där, men vi vet att många väljer bort fritidshemmet efter lågstadiet.

Tre olika aspekter av intresse

I en studie ledd av Ann-Katrin Perselli deltog fem lärare i ett gruppsamtal med henne själv och en annan forskare, ett så kallat fokussamtal, om balansen mellan läroplanens krav och elevers intressen. Samtalet spelades in och analyserades. Ann-Katrin Perselli sorterade sedan in svaren i tre olika aspekter av intresse.

Aspekterna är framtagna av utbildningsfilosofen John Dewey.

• Den första innebär att elevernas intressen betraktas som enkla faktorer som kan bockas av och läggas in rutinmässigt i lektionsplaneringen utan större anpassning.
• Den andra aspekten ser intressen som något svårt att fånga och komplext att hantera och som med möda kan passas in i schemat och planeringen.
• Den tredje aspekten är att se elevernas intresse som en utgångspunkt och ett viktigt medel för att ge eleverna delaktighet och inflytande över sin egen utbildning.

– Det här är ingen indelning i vad som är bra eller dåligt utan visar hur lärare ser på och hanterar elevers intressen utifrån vad vi fick veta under vårt samtal med lärarna, säger Ann-Katrin Perselli som tror att studiens resultat kan ge lärare möjlighet att reflektera över hur de själva ser på elevers intressen.

”Lärarna hade inte riktigt lyssnat in eleverna”

– Många lärare talade om att det var viktigt att eleverna har roligt, men när vi pratade mer om det och kopplingen till eleverna så verkade det vara lätt hänt att det roliga inte bottnade i elevernas intresse. Det visade sig att lärarna inte riktigt hade lyssnat in eleverna. Även annan forskning visar att risken ökar att eleverna inte upplever undervisningen i fritidshemmet som meningsfull.

– Man kan ju delta i saker som man tycker är roligt och det kan vara underhållande en stund, men det behöver ju inte innebära att det är ett intresse som man vill utveckla eller göra i veckor.

– Risken är att eleverna i längden tröttnar på undervisningen, förlorar motivationen att vara på fritidshem efter skolan och väljer bort – som vi vet att många gör efter lågstadiet.

För- och nackdelar med aspekterna

De tre olika aspekterna av hur man betraktar elevernas intresse har sin för- och nackdelar. Att bocka av elevernas intressen och lägga in dem rutinmässigt i lektionsplaneringen har fördelen att det tar relativt kort tid att planera medan nackdelen är utmaningen som det innebär att få reda på vilka elevernas engagerande och motiverande intressen är.

– En ”önskelåda” där eleverna får lämna lappar som de har skrivit sina intressen på kan ge svar som eleverna inte vill eller vågar framföra muntligt direkt till lärarna. Om eleverna upplever att de plötsligt måste skriva något så kan det dels bli lite framtvingat, dels något som inte är aktuellt ett par månader senare när en trend har gått över, men då intresset ska omsättas i praktiken, säger Ann-Katrin Perselli.

Aspekten att intressen är ”svårfångade objekt” kan innebära att lärare väljer en enklare lösning för att leva upp till läroplanen och följa en planering som är återkommande år från år, enligt ett årshjul.

– Den färdiga planeringen får företräde, men det kan innebära att det är främst lärarnas och inte elevernas intresse som tas tillvara. Eleverna kanske tycker något annat än det som exempelvis  brukar ingå i ett årshjul, men om lärarna uppfattar det som svårt och tidskrävande att ta reda på elevernas intresse så väljs det bort av praktiska skäl – trots att det finns ganska mycket forskning som visar hur viktig inlyssning är för elevernas motivation och engagemang – och i förlängningen deras vilja att delta i fritidshemmets undervisning.

– Om lärare tar hänsyn till att elevernas intressen inte är så lätta att fånga upp kan de låta eleverna i viss mån vara konkret delaktiga i planeringen. Exempelvis kan en mindre ”planeringsgrupp” med elever vara med och bestämma teman för undervisningen. Gruppens medlemmar måste vara roterande för att fånga upp allas intressen någon gång med inte alltför långt mellanrum.

– Om ett tema är grundat i elevers intressen så kan motivationen öka och ge utrymme för den spontanitet som undervisningen i fritidshem kan innehålla. Frågan från en elev som får syn på en krypande humla under sensommaren kanske kan bli en spontan del i undervisningen även om undervisningen har fokus på något annat.

Många normer att förhålla sig till

Under samtalet med lärarna framkom också att lärarna uppfattar att det finns många normer att förhålla sig till om vad som är lämpligt att fånga upp som intressen.

– Det kan handla om allt från fotboll som lärare ansåg kunde dominera aktiviteterna i fritidshemmet till krigsleksaker.

– Normer kan hindra både barn och vuxna att göra saker som de är intresserade av och de normerna kan finnas på skolan, i arbetslaget eller hos eleverna. Normer kan vara väl motiverade, men det finns ett värde i att prata om och vara medvetna om dem.

Ann-Katrin Perselli poängterar att studiens resultat framför allt kan ge lärare ett perspektiv på elevers intressen och hur de kan tas tillvara. Hon menar att resultaten tillsammans med andra forskningsresultat, som exempelvis Anna-Lena Ljusbergs studie från 2022 om hur lärare i fritidshem konkret planerar undervisningen, kan hjälpa lärare på fritidshem att utveckla undervisning som utgår från elevernas intresse.