Närsomhelst, varsomhelst och om vad som helst. Undervisningen i fritidshem ska i högre grad ge möjlighet till lärande i stunden och utgå från elevernas behov, intressen och egna initiativ till skillnad från skolans målstyrda undervisning där lärare planerar för när, var och hur undervisningen ska ske och där kunskap ska bedömas.

– Fritidshemmet har inte en lång tradition av undervisning som skolan har, konstaterar Björn Haglund som är docent i barn och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Gävle där han också undervisar som universitetslektor.

– Didaktik på fritidshemmet är inte samma sak som i skolan och det är förstås spännande i sig, men utvecklingsmöjligheterna är också stora eftersom undervisning som begrepp inte funnits i fritidshemmets verksamhet särskilt länge. Det var 2016 som fritidshemmet fick en egen del i läroplanen!

– Undervisningen i fritidshemmet ska i någon mening bygga på elevernas intressen och behov. Den ska också bygga på så kallat situationellt lärande, och omfatta gruppen som helhet, på ett sätt som inte betonas på samma sätt inom ramen för skolans eller klassrummets undervisning.

Situationellt lärande

Situationellt lärande kan beskrivas med att undervisningen knyts mer till lärarens förhållningssätt i olika situationer än till en viss tid när undervisning pågår, som under skolans lektioner. Läraren införlivar undervisningen i aktiviteter.

Samtidigt ska det finnas utrymme för undervisning som är planerad.

– Undervisningen ska i högre grad vara situationsbaserad, men man kan inte bortse från att det ska finnas planerad undervisning också. Ska man kunna genomföra planerad undervisning i fritidshemmet på eftermiddagen så behövs det tid till planeringen, men det ser mycket olika ut på olika skolor och fritidshem i dag, säger Björn Haglund.

– Skolledningen kan välja att använda lärare och annan personal i fritidshem även för att komplettera lärarna i skolans undervisning, men då blir det ju självfallet mindre tid över till planering av undervisningen i fritidshemmet som ska ske på eftermiddagen.

Naturliga förklaringar

Att den förändring som skett i fritidshemmets uppdrag inte är lika tydlig i alla fritidshems verksamheter finns det flera naturliga förklaringar till, enligt Björn Haglund.

–  I vardagen på fritidshemmet är det vanligt att man pratar om ”verksamhet” och inte så ofta om ”undervisning”. En förklaring är att personalens utbildning varierar en hel del.

– Vissa med äldre utbildning som arbetar i fritidsamhet känner sig inte riktigt bekväm med begreppet undervisning, samtidigt som lärarutbildningen i dag förstås har med undervisning. Även om man är fritidslärare så kanske det står ”pedagog” på namnskylten eller något liknande. I jobbannonser är det inte säkert att man letar efter en ”lärare” utan man skriver i annonsen att man letar efter en ”pedagog”.

Måste inte finnas motsättning

Med begreppet lärare i fritidshem inkluderar Björn Haglund de som har fritidspedagog-utbildning eller utbildning för lärare i fritidshem.

Samtidigt som det finns ett ökat fokus på undervisning behöver det inte finnas en motsättning i fritidshemmets tidigare uppdrag med betoning på omsorg om elever.

–  Man kan undervisa inom ett omsorgsperspektiv, till exempel hur man kan vara mot varandra: ”hur skulle du reagera om?” och så vidare.

– Som lärare i fritidshem kan det också konkret innebära hur man hanterar relationen till eleverna med frågor om vad de vill göra och kunna följa upp sånt som eleven berättat om tidigare. Det kan också handla om att prioritera att stötta elever som är ledsna eller behöver hjälp på något sätt.

– Tidigare talade man om hur personal på fritidshem hade ett särskilt ”förhållningssätt” till barnen. Det handlar egentligen om didaktik: hur man gör kring ett visst innehåll, varför och vad det är. Så även om begreppet didaktik är nytt för fritidshemmet så har personalen använt sig av det tidigare, säger Björn Haglund.

Natur har funnits med länge

I läroplanen är natur, teknik och samhälle angivet som ämnen som elever i fritidshemmet särskilt ska få chans att utveckla kunskaper om.

– Natur är ett begrepp som funnits med väldigt länge i fritidshemmet. I det pedagogiska program som började användas på 1980-talet var det viktigt att barnen skulle få möta naturen på olika sätt – följa årstidens växlingar, komma ut i naturen och använda det som fanns i naturen. När det nu har kommit tillbaka i nuvarande läroplanen så är det ett slags återbruk.

– Forskning om undervisning i fritidshem är mycket begränsat jämfört med i skolan, men i naturvetenskap finns det viss forskning riktad till fritidshem om hur man använder sig av teknik på olika sätt. Forskningen visar att man lånar in begrepp från skolämnen och hur de kan användas på fritidshemmen, hur man kan bygga med olika material till exempel.

”Stora likheter med förskolan”

Björn Haglund menar att det finns ett stort behov av forskning om undervisning i fritidshem, men att fritidshemmet också har mycket att lära av forskning som finns kring undervisning i förskolan.

– Det finns stora likheter med förskolan som har en liknande tradition, men som ligger flera år före i forskning kring didaktik och undervisning. Man prioriterar leken på ett liknande sätt och det finns likheter med hur man använder leken i undervisningen för att uppnå ett visst mål. Lek är väsentligt för mindre barn och barn som går i skolan.

– Även normen med omsorg är gemensam för fritidshemmet och förskolan så det finns likheter som går att ta vara på.

Vill förtydliga rollen

Björn Haglunds egen forskning om undervisning i fritidshemmet påbörjades efter flera år som fritidspedagog i Göteborg. Ett par påbyggnadskurser ledde till en d-uppsats och så småningom forskarutbildning. Han konstaterar att den samverkan, eller brist på samverkan, som finns idag mellan fritidslärare och klasslärare inte skiljer sig så mycket från för drygt tjugo år sedan när han började forska.

– Jag tycker att det finns anledning att förtydliga lärarrollen för en lärare i fritidshem. Vad ska fritidslärare göra för att komplettera skolan istället för att gå in som resurs i klassrummet? Vi vet utifrån tidigare forskning att det är väldigt svårt för skolledare att organisera gemensam planering för klasslärare och fritidslärare, så det finns logistikproblem där som behöver lösas.

– Jag tror också att studenter som läser till lärare i fritidshem och studenter som läser till lågstadielärare skulle ha fördelar av att mötas i högre grad än nu redan under utbildningstiden.

Sverige står sig bra

I en internationell jämförelse står sig Sverige bra när det gäller verksamhet och undervisning för elever under fritiden.

– Sverige utmärker sig dels för att Sverige är det enda land som har en lärarutbildning riktad till fritidshem eller motsvarande verksamhet, dels för att personalen i den verksamheten ser sig själv som lärare. Men utvecklingen i exempelvis Norge och Tyskland, som inte har samma arbetsmarknadspolitiska motiv till en verksamhet för elever efter skoltid går mot ett sätt som är likartat vårt sätt att utforma fritidshemmet.