Svarvar i trä

. Om eleven saknar förkunskaper kan läraren inte bara verbalt beskriva hur man svarvar eller stickar, säger Joakim Andersson som har en bakgrund som byggnadssnickare och slöjdlärare.

När den praktiska kunskapen inom slöjdämnet beskrivs som ”svår att uppfatta” vänder forskaren och tidigare slöjdläraren Joakim Andersson på perspektivet:
– Svår att uppfatta för vem? Kanske för en utomstående som kommer in i slöjdsalen, men en elev som får pröva och erfara hur man kapar en bräda med såg upplever tydligt att den lär sig hur en såg fungerar.

Av: Johan Boström

Publicerat 2024-12-04

Joakim Andersson har i flera studier forskat om hur kunskapsutbytet går till inom slöjdundervisningen. I flera studier har han observerat undervisning i både textil och trä- och metallslöjd med elever i årskurs 5 och 6 på skolor i Sverige och på slöjdlärarutbildningar i Sverige, Estland och Danmark. Undervisningstillfällena med elev och lärare, exempelvis under en instruktion för att svarva, har spelats in med video och ljudinspelare och kommunikationen mellan de observerade har analyserats i efterhand och kompletterats med intervjuer. Över hundra timmars undervisning har analyserats.

– En slutsats är att läraren hela tiden behöver fundera över vem eleven är och vad som ska läras. Om eleven saknar förkunskaper kan läraren inte bara verbalt beskriva hur man svarvar eller stickar, säger Joakim Andersson som har en bakgrund som byggnadssnickare och slöjdlärare innan han började som slöjdlärarutbildare och forska om slöjdundervisning och fokuserade på kommunikation i sin doktorsavhandling.

– Läraren måste visa konkret hur den gör med redskapet och materialet och vilket resultatet blir: alltså använder jag som lärare svarvstålet på träet som formas beroende på vinkel och tryck. Samtidigt beskriver jag verbalt vad som händer och vad jag gör under vissa moment, men det krävs en avvägning mellan att beskriva verbalt och att visa tyst för att eleven ska kunna koncentrera sig på vad som händer och få en uppfattning om vad jag gör och hur det formar materialet.

”Den som inte kan svarva alls ser saker som den som redan har svarvat inte ser”

I slöjd kan förkunskaperna skifta mycket mellan elever beroende på vilka möjligheter de har haft att slöjda hemma eller i något annat sammanhang.

– En konkret visning för gruppen med verbala förklaringar kan vara lämpligt när förkunskaperna saknas helt eller varierar mycket. I forskningen kallar vi det ”regelbunden tredimensionell gruppinstruktion”. Oavsett om eleven har en hög eller låg förkunskap så kan den skapa förståelse genom att se på när läraren utför. Den som inte kan svarva alls ser saker som den som redan har svarvat inte ser, kanske det mest grundläggande, medan den som svarvat tidigare tar till sig hur man väljer svarvstål beroende på vad man vill åstadkomma på träet.

– Och om jag har visat konkret en gång så räcker det kanske med att jag, när eleven efterfrågar stöd och hjälp nästa gång, möter eleven verbalt som hänvisar till det som eleven sett mig göra. Växelspelet mellan att visa, låta eleven göra och ställa frågor och kanske visa igen är fantastiskt viktigt för att utveckla förståelse.

– Det viktigaste är att eleven får kroppsliga erfarenheter och kunskaper. Förståelse den själv kan använda på lämpligt sätt i andra situationer och i andra sammanhang.

Porträtt av Joakim Andersson

Visst är det trevligt att eleverna får med sig fina alster, men det kan inte vara fokuset, säger Joakim.

Vilar på elevers eget handlande

Till skillnad från övriga skolämnen används begreppen ”erfarenhets- och handlingsbaserat lärande” för slöjd vilket innebär att undervisningen i slöjdämnet till stor del vilar på elevens eget handlande, vilket i sin tur kräver särskilda former av kommunikation. Joakim Andersson beskriver i sina forskningsresultat flera kommunikationsformer som läraren mer eller mindre medvetet använder i undervisningen. Den vanligaste är ”verbal med hjälp av kroppstecken” vilket innebär att läraren visar handlingen fiktivt och berättar. Utöver de former för kommunikation som även andra forskare inom slöjdämnet har beskrivit tidigare, visade observationerna en form av kommunikation som är svårare än de andra att uppfatta.

– Observationerna visade att lärare medvetet håller en låg profil i slöjdsalen och endast griper in när det behövs. Jag kallar det medveten tystnad när läraren ser att eleven är inne i lärandeprocessen som det är tänkt och därför inte söker kontakt med eleven utan går förbi. På det sättet skickar läraren signalen till eleven att den är på god väg att göra det som fungerar.

– Som lärare kan det vara svårt att inte gå in i processen lite för tidigt och låta eleverna själva försöka, men då har vi sett hur läraren riskerar att avbryta processen. Det där är mänskligt eftersom vi lärare vill att alla elever ska känna att läraren ser dem, men en sådan bekräftelse måste göras vid rätt tillfälle. Det krävs fingertoppskänsla för att anpassa när man griper in för att hjälpa eleven som vill lösa problemet själv och den som tappar lusten tidigt och behöver motivation.

Kommunikationen i slöjdsalen sker främst mellan lärare och elev, men också i hög grad mellan eleverna när de frågar och hjälper varandra, visar observationerna.

Varnar för steg för steg-guider

Joakim Andersson ser flera nackdelar med att använda steg för steg-instruktioner som kan vara lockande att ta till när man ska få många elever att göra samma sak och exempelvis skapa ett klassiskt slöjdföremål som en smörkniv att ta hem och visa upp.

– Det speciella med slöjd är inte att lotsa eleverna till att göra fina produkter, utan det är att ge eleverna kroppsliga erfarenheter och möjligheter att utveckla kunskaper. De ska få en förståelse som de kan använda på lämpligt sätt i andra situationer och i andra sammanhang.

Men eleverna vill ha med sig ett fint föremål hem. Hur hanterar man som lärare den utmaningen?

– Ja, det går lite stick i stäv med lärandemålet när eleven har föremålet i fokus, men undervisningen ska utveckla kunskaper. Visst är det trevligt att eleverna får med sig fina alster, men det kan inte vara fokuset. Med steg för steg-instruktioner kan eleverna bli duktiga på att utföra vissa handlingar, men de lär sig inte att pröva och ompröva och de får inte möjligheten att vara kreativa. Att de får möjlighet att pröva och utforska och resonera själva eller diskutera med en kamrat hur de ska gå vidare är viktigt för att de ska utveckla kunskaper som de kan ta med sig till andra sammanhang.

I dag undervisar Joakim Andersson slöjdlärarstudenter vid HDK-Valand – Högskolan för konst och design samtidigt som han forskar. Kommunikation är ett ämne som han hoppas kunna fördjupa sin forskning inom ytterligare:

– Bland annat skulle det vara intressant att undersöka om högre kompetens hos läraren inom det hantverksmässiga respektive det didaktiska området påverkar hur man kommunicerar med sina elever!

Referenser och lästips

Andersson, J. (2021). Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet]. Gothenburg University Library,
gupea.ub.gu.se/handle/2077/67190