”Vi behöver visa elever att språket är viktigt i alla ämnen”

Eleverna på Östra gymnasiet i Huddinge presterade väl under svensklektionerna och fick höga poäng på nationella provets del i vetenskapligt skrivande. Men när det var dags för det avslutande gymnasiearbetet låg prestationen inte alls på samma nivå, något som förbryllade lärarna.

– Vi såg att eleverna hade svårt att överföra det de lärt sig i svenskan till andra ämnen, som i gymnasiearbetet. Vi har väldigt högpresterande elever och deras gymnasiearbeten borde ha hållit en högre kvalitet, säger Annie Olsson, lärare i svenska, historia och gymnasiearbete samt lektor i historia och vetenskapligt skrivande på skolan.

ULF-projekt

För att förstå varför kunskapsöverföringen brast började Annie Olsson undersöka frågan i ett ULF-projekt, tillsammans med en lärarkollega från en annan skola i kommunen och en forskare från Södertörns högskola. De genomförde en studie där de kartlade vilken förberedelse i skrivande eleverna på två gymnasieskolor i Huddinge fått inför gymnasiearbetet, samt vilken typ av stöttning som erbjudits.

– Vi kunde se att de flesta elever fått någon form av stöd i hur man skriver vetenskapligt, men variationen var stor, både när det gällde innehåll och omfattning. Det saknades en gemensam struktur, och stödet var i hög grad beroende av enskilda lärare, säger Annie Olsson.

Vissa elever hade fått bedömningsstöd, andra hade fått hjälp med hur man kan lägga upp dispositionen i en vetenskaplig text, och ytterligare andra hade fått rent språkligt stöd. Skrivstödet var dessutom ofta kopplat till en specifik uppgift i ett enskilt ämne, snarare än till vetenskapligt skrivande som en generell kompetens.

Systematiskt arbete

Enligt Annie Olsson behövs ett mer systematiskt arbete för att stötta elevernas skrivutveckling och för att tydliggöra att språket är centralt i alla ämnen – inte bara i svenska. En avgörande utgångspunkt är att klargöra vilken typ av text eleverna förväntas skriva. Är det till exempel ett PM, en rapport, en argumenterande text eller något annat?

– Den viktigaste lärdomen från studien är vikten av att tydligt definiera vilken genre det handlar om, och att vara konsekvent i hur genren beskrivs mellan olika ämnen. Att bara säga ”här får du en inlämningsuppgift” säger ingenting om textens struktur. I stället behöver man vara tydlig: ”Det är den här genren du ska skriva i” och ge exempel på hur det ska se ut, säger Annie Olsson.

”Snabbt från teori till praktik”

På Östra gymnasiet har lärargruppen valt att utgå från skolans befintliga mall för gymnasiearbetet för att visa hur olika delar av en text ska byggas upp. Förutom att förklara centrala begrepp, som exempelvis vad en inledning eller metodbeskrivning bör innehålla, finns även konkreta exempel för att göra det extra tydligt för eleverna. När strukturen väl är genomgången får eleverna själva pröva att skriva.

– Det är avgörande att snabbt gå från teori till praktik, säger Annie Olsson.

Utöver att stärka elevernas förberedelser inför gymnasiearbetet ser hon vinster i att integrera skrivande ännu tydligare i fler ämnen.

– I stället för att låta svenskämnet bära hela ansvaret för språkutvecklingen blir eleverna medvetna om att språk är viktigt i alla ämnen – och något de har nytta av redan under gymnasietiden, säger hon.

Ännu viktigare efter AI

Tillgången till AI-tjänster som kan producera texter har inte gjort skrivundervisningen mindre angelägen, menar Annie Olsson, snarare tvärtom.

– Det är ännu viktigare att vi inte ger upp och tänker att eleverna ändå kommer att fuska. I stället måste vi se till att de känner sig så trygga i att skriva vetenskapligt att de inte upplever ett behov av att använda ChatGPT, säger hon och tillägger:

– Ofta går det att se om en text är AI-genererad. Nivån blir helt enkelt fel.

Att arbeta systematiskt med skrivandets olika delar tar tid, men enligt Annie Olsson ger det relativt snabb utdelning.

– Jag ser stor skillnad redan i årskurs två. Då är eleverna till exempel vana vid att arbeta med referenser även i historia, säger hon.