Hur skrivande fungerar, hur skrivprocesser kan utvecklas och varför skrivande är viktigt för undervisning och lärande undersöks inom flera olika forskningsfält.

– Jag kanske raljerar lite, men det är för att vara tydlig: alla elever har en hjärna, de befinner sig i en social kontext i skolan och de måste använda något material när de läser och skriver. Då finns det tre teoretiska perspektiv på skrivande och lärande som riktar in sig på var och en av de här områdena: kognition, sociokulturella och sociomateriella perspektiv, säger Eva Lindgren som är professor vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

– Man kan inte bortse från något av de här perspektiven om man vill förstå vad skrivande är och hur man kan utveckla skrivandet och undervisningen. Kognitionsvetenskapen undersöker hur vi tänker när vi skriver och när vi processar skrivandet. Vad finns det för hinder och hur man kan utveckla skrivandet och lärandet ur det perspektivet? De sociokulturella teorierna zoomar in på det som är runt oss: att man jobbar tillsammans, att läraren finns där och de olika redskapen man har när man skriver. De sociomateriella teorierna – att det materiella och tekniska är medskapare och påverkar skrivandet – forskas det alltmer på nu.

– Helheten – att man behöver ta hänsyn till alla olika delar, förstår alla lärare, säger Eva Lindgren som har forskat om skrivande och läsning i undervisningen sedan hon började sin forskarbana efter drygt tio år som lärare i bland annat engelska och musik. Hon ser ett behov av att vetenskapligt undersöka skrivande och utveckla undervisningen tillsammans med lärare.

Flera aspekter varför skrivande är så viktigt

Varför skrivande är viktigt har Eva Lindgren flera svar på.

– Om man har en tanke som man vill uttrycka så måste tanken översättas till språk – man måste hitta ord för att beskriva en bild som man har i huvudet och det, att hitta rätt ord som passar in för att uttrycka sig, behöver man träna på. Hur vill man säga det man säger? Hur starkt vill man uttrycka sig? Och så vidare.

– Vill man uttrycka sig ska man ha kunskap nog att göra det även i skrift. Demokrati- och yttrandefrihetsaspekterna är de viktigaste och det finns verkligen två sidor av de aspekterna: man ska ha rätt att uttrycka sig, men också kunna lyssna på varandra och på hur andra uttrycker sig och sedan kunna ge respons på ett konstruktivt och vettigt sätt och även då är skrivandet väldigt viktigt.

Viktigt för andra ämnen

Färg och form kan också vara betydelsefullt i skrivandet, menar Eva Lindgren.

– Att få uttrycka sin kreativitet i texten är viktigt, men också att få det snyggt. Vi ser att barn som skriver mycket ofta också arbetar med layout: färger och former.

Skrivandet är också ett viktigt redskap för att lära sig andra ämnen.

–  Texter som man läser har ju ett innehåll och om man sedan skriver om det så bearbetar man det på ytterligare ett sätt. Man kan också lyssna på ett innehåll och formulera det på sitt eget sätt.

Flera kognitionsvetenskapliga ingångar

Det finns flera kognitionsvetenskapliga ingångar till skrivande som exempelvis hur hjärnan aktiveras i samband med skrivande och läsande, hur minne, uppmärksamhet, motorik och språk samverkar när elever lär sig skriva och hur hjärnans processer skiljer sig åt när man skriver för hand respektive på tangentbord och hur skrivande i sig kan stödja minnet.

Bert Jonsson är utbildad psykolog och professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Han har deltagit i flera studier tillsammans med forskare inom pedagogik och didaktik och undersöker bland annat olika mekanismer som har betydelse för inlärning och minnet.

– Vi tittar exempelvis på vad det är som gör att elever lär sig på ett effektivt sätt. Vilka kognitiva processer är inblandade vid vilket moment? Hur aktiveras hjärnan beroende på vilken läs-strategi eller metod som man använder? En utgångspunkt är att hitta en metod eller strategi för lärande som är i linje med hur hjärnan processar information snarare än på tvärs emot hur hjärnan fungerar.

– Vi försöker i forskningen om inlärning och undervisning hålla oss nära de kognitiva processerna, hur vi kodar in information, hur vi bearbetar informationen, hur vi lagrar och hur vi plockar fram informationen för senare användning.

Handskrivning kan ge djupare förståelse

Bert Jonsson har bland annat tittat närmare på individuella skillnader för att se vad som kan gynna svagare elever kontra starkare elever.

– Kan vi hitta sätt att jobba som är neutrala i relation till förutsättningarna för elevernas lärande? Det kan vara kognitiva förutsättningar hos eleverna, men också hur personlighet, motivation och andra aspekter spelar in. Samarbetet som vi har bland annat här på Umeå universitet med forskare som har kognitiva, pedagogiska och  didaktiska perspektiv är numera självklart för att utveckla undervisning, tycker jag.

Det finns flera studier som visar att handskrivning av ord kan ge en djupare förståelse och en bättre inlärning av bokstäver jämfört med att skriva orden på tangentbord. Studier om hur minnet och skrivande hänger ihop kan gå ut på att elever antecknar med penna respektive med tangentbord och sedan mäts vad eleverna kommer ihåg.

– Förenklat kan man säga att när man skriver för hand processar man den information som man skriver mer än när man skriver på tangentbord, det gör att man lättare kommer ihåg informationen.

”Bearbeta informationen ger också bättre förståelse”

En praktisk tillämpning i klassrummet av att handskrivande med penna bygger kopplingar mellan form, ljud och rörelse är att låta elever göra egna anteckningar i stället för att exempelvis få en färdig sammanfattning.

– Att bearbeta informationen och liksom göra den till sin egen ger också en bättre förståelse, säger Bert Jonsson.

Tillgången till AI-verktyg hemma, i skolan och på arbetsplatser påverkar skrivandet på flera sätt.

– Det finns många möjliga fördelar för att exempelvis hitta relevant information, säger Eva Lindgren.

– AI-verktygen hanterar den ytliga nivån – korrekt språklighet, stavning och grammatik, bra, men den djupa nivån, som exempelvis anpassning till mottagaren och att avsändaren har en ”egen röst” är en större utmaning för skrivande med AI-stöd.

– En viktig aspekt är att den som skriver fortfarande behöver agens i sitt skrivande, alltså att ”äga sitt skrivande”. För det så behöver man väldigt mycket kunskap och erfarenhet av att jobba med text även när man tar hjälp av AI.

AI-användning påverkar hjärnans kapacitet

Eva Lindgren ser utmaningar med både formativ och summativ bedömning av skrivande som har uppstått i samband med AI.

– Vi använder skrivandet i stor utsträckning för att kontrollera kunskap och då måste man förstås veta vem som har skrivit en viss text. Tillgången till AI-hjälpmedel har lett till att man använder låsta skrivmiljöer vid bedömning, men man måste vara medveten om hur det kan påverka förutsättningarna för skrivande. Vi vet av intervjuer med elever att en del känner sig väldigt störda av att skriva i de här låsta miljöerna medan andra bryr sig mindre. Som lärare måste man vara medveten om att en text skriven i en, för eleven, ovan eller obekväm skrivmiljö kanske inte blir elevens bästa text.

Att man överlåter delar av skrivprocessen till AI kan också påverka hjärnans kapacitet. En mindre studie på MIT jämförde studenter som fick använda generativa AI-verktyg för att skriva argumenterande texter med studenter som skrev helt på egen hand under några månader. De som använde AI-hjälpmedel för research, ordval och formuleringar uppvisade lägre hjärnaktivering och presterade sämre på neurala, språkliga och beteendemässiga nivåer.

– ”Use it or loose it” är ett uttryck som kan användas även för skrivande: när man får brottas med en text eller med att lära sig någonting så utvecklas hjärnan, säger Eva Lindgren.

– Om man vill att eleverna ska kunna uttrycka sig fullt ut i skrift så måste de få brottas med det på olika sätt.

”Vi behöver kunna skriva på olika sätt”

Det finns uppenbara fördelar med digitalt skrivande och lärare är mycket kompetenta att avgöra hur de kan tas tillvara i undervisningen.

– Vi behöver skriva på tangentbord. Vi behöver skriva för hand. Vi behöver skriva på mobiler och vi behöver kunna skriva med AI. Vi behöver kunna skriva på olika sätt och i lärarnas profession ingår att se när de här olika delarna behövs.

– Om man skriver en lång text så kan man gott och väl använda en dator för att lättare kunna redigera. Men i planeringsfasen av skrivandet, man kanske strukturerar en text med mindmapping och gör ordlistor, då kan det passa bättre med penna och papper. I studier på gymnasier ser vi hur eleverna använder många redskap för sitt skrivande beroende på syften och det funkar jättebra för dem.

– Men igen: för de allra yngsta finns fördelar att kunna få en kroppslig relation till bokstäverna och till skrivandet.

Det här påverkar skrivflytet

Eva Lindgren har forskat mycket om själva skrivprocessen och konstaterar att den blir olika beroende på vad man använder för redskap. Samtidigt som den är väldigt individuell finns vissa gemensamma nämnare för elever som skapar högre textkvalitet.

– Om man har skrivkunskaper som gör en trygg i sitt skrivande så är det lättare att få ett flyt i skrivandet. Vi undersöker och analyserar skrivprocessen och de som har lättare att komma åt orden och begreppen som de vill skriva ned kan skriva fortare och i längre perioder utan paus.

– Det har med språklig förmåga att göra, men hänger också ihop med arbetsminnet, att det är inte är överlastat, för då påverkar det också flytet.

Likheter med musik-lärandet

Eva Lindgen konstaterar att en texts kvalitet inte behöver vara beroende av hur det skrivs och med vilket redskap.

– Det finns de som föredrar gamla skrivmaskiner och andra som skriver på mobilen. Barn och unga måste få prova olika sätt och känna efter vad som passar en själv.

Som intresserad av musik och utbildad musiklärare ser Eva Lindgren många likheter med skrivande.

– Jag ser många paralleller mellan att uttrycka sig i musik och att uttrycka sig i skrift och att lära sig spela ett instrument och att lära sig skriva. Forskaren och psykologen Anders Ericsson konstaterade i sin forskning att framgångsrika musiker och schackspelare lade ner mycket tid för att bli riktigt bra, den så kallade 10000-timmarsregeln. Men han är mycket tydlig med att det inte räckte med tid för att uppnå förmågan. De framgångsrika hade alla någon slags mentor och träningen var medvetet utformad och genomförd. Detsamma gäller för skrivande och lärarens roll i undervisningen.