Karolina Pettersson är med i avsnitt 19 av podcasten Lärare & Forskning.
Poesi kan användas för att nå kunskap, utveckla kognition och har ett egenvärde bland annat som en estetisk upplevelse. Men många lärare upplever undervisningen som svår främst på grund av bristen på mätbarhet. Det berättar Karolina Pettersson, tidigare lärare och i dag forskare på Högskolan Dalarna som bland annat har intervjuat lärarutbildare om deras förhållande till poesin och att undervisa i poesi.
Karolina Pettersson beskriver hur poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet
Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många lärare på svenska lärarutbildningar att poesin är ”svår och abstrakt” att arbeta med, enligt den studie som Karolina Pettersson, forskare vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna, har genomfört och som det här avsnittet av podden Lärare & Forskning handlar om.
Bland annat intervjuade Karolina universitetslärare inom svenskämnet från åtta olika universitet. Flera av lärarna menade att framförallt kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen är svårt att förhålla sig till när man undervisar om poesi.
Avsnitt 19 med Karolina Pettersson
”Om undervisningen bara fokuserar på enkelt mätbara resultat tror jag att det kan leda till att vissa ämnen och vissa kompetenser prioriteras över andra. Då tänker jag särskilt på estetiska läroprocesser och poesi som är svårmätbart”, säger Karolina Pettersson i poddavsnittet och menar att det också kan finnas en osäkerhet från lärarnas sida på grund av en ovana vid genren och och att texterna öppnar för helt egna tolkningar. Karolina har tidigare undervisat som lärare på gymnasium, folkhögskola och på Komvux.
”Jag tycker själv som gymnasielärare att det är någonting av poesins verkligt didaktiska styrka. Att vi tillsammans i klassrummet kan tänka tillsammans mer eller mindre rimliga tolkningar. Den där öppenheten tycker jag är superspännande. Samtidigt kan det skapa en osäkerhet.”
Karolina Pettersson menar att poesin också har ett egenvärde utöver möjligheterna som finns att nå annan kunskap via poesin: ”Ibland måste man låta poesin också vara ett mål i sig. Att man ska läsa och skriva poesi i skolan bara för att lära sig mer om poesi!”
Studien presenteras i artikeln Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont, i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, volym 9, nr 3, 2021.
