Så kan den sköra läslusten stärkas – i hemmet och skolan

Under sex veckor deltog över 200 elever och deras vårdnadshavare, fjorton lärare, en bibliotekarie, en pedagogista och ett par forskare i ett läsprojekt som ingick i en omfattande kvalitativ studie. Projektet gav avgörande resultat hos eleverna, på skolan och för forskarna. Bland annat förbättrades elevernas läsfärdighet, hemmaläsning och textsamtal etablerades mer regelbundet på skolorna och forskarna kunde samla in ett omfattande underlag för slutsatser om vad som kan stimulera eller hota läslusten. Initiativet till projektet kom från de lokala lärarna och forskarna från universitetet tillsammans.

– Jag och min forskarkollega hade ett litet anslag till en forskningscirkel med de här lärarna på ett par skolor och jag vågade inte hoppas att det skulle växa till ett projekt, säger Lena Manderstedt som är biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

– Under forskarcirkeln, som är en slags studiecirkel om undervisning och lärande, berättade lärarna om vad de behövde och ville veta mer om. Vi forskare förstod att det gick att kombinera med högst relevant forskning och så var bollen i rullning. Ärligt talat ska lärarna ta på sig äran av mycket när det gäller avgörande faktorer som det här med högläsningen i hemmen – det är inte självklart att en forskare vågar ta steget ända dit och blanda in vårdnadshavarna med allt vad det kan innebära, men jag menar att det som är relevant för lärarna, det är relevant för skolforskningen! Och nu blev det väldigt bra.

Läsning hemma avgörande

Att läsning i elevernas hem blev centralt i projektet var ingen slump. En grupp lärare på skolorna såg flera fördelar med läsning utanför skolan och ville veta mer om möjligheterna och utmaningarna med att förutsättningarna skiftar mycket i olika hem.

– Hela samhället måste stå bakom ett barns läsning tycker jag, säger Anna Brännström som är en av lärarna för årskurs 1–3 som deltog i forskarcirkeln och så småningom i läsprojektet.

– Det är viktigt att vårdnadshavarna får en chans att förstå det och stöttas till att kunna hjälpa till. Vi tvekade först om vi ens skulle orka söka forskningspengarna eftersom vi just avslutat ett annat projekt där vi jobbat med textsamtal i skolan. Men vi samlade kraft och chansen att få veta mer om läsning hemma och textsamtal var det som motiverade oss.

”Hela samhället måste stå bakom ett barns läsning tycker jag”

Läsprojektet som genomfördes 2022 gick i korthet ut på att böcker för respektive årskurs valdes ut av lärarna och skolbibliotekarien. Sedan fick eleverna och vårdnadshavarna i uppgift att läsa böckerna hemma och samtala om texterna. Beroende på ålder läste eleverna för vårdnadshavarna eller så läste vårdnadshavare eller andra närstående högt. I uppgiften betonades betydelsen av att skapa en lugn och ombonad miljö kring läsningen och samtalet. Syftet med det var att stärka läsupplevelsen och göra det möjligt att fokusera på boken och textsamtalet.

Lärarna och forskarna, Lena Manderstedt och Annbritt Palo, formulerade frågor som stöd för textsamtalen hemma med eleverna. Under sex veckor genomfördes hemmaläsningen och samtalen och vårdnadshavarna besvarade veckovisa enkäter som sammanställdes av lärarna som också förde loggar som skickades vidare till forskarna för analys. De elever som inte fick det stöd med läsningen hemma som behövdes fick stöd i gemensam undervisning i sina klasser.

”Mixed method”

Vetenskapligt genomfördes projektet med en så kallad ”mixed method” med främst metoder för en kvalitativ studie, men med inslag av mätbar data som sammanställdes och analyserades och kompletterades med intervjuer med eleverna.

– Studien är relativt kort, men materialet som vi samlade in är omfattande, säger Lena Manderstedt.

– För att öka tillförlitligheten använde vi triangulering främst genom de olika analytiska stegen. Exempelvis analyserade lärarna först materialet för den egna klassen, sedan samlades alla lärare tillsammans med forskarna för att göra en övergripande grov analys varpå forskarna gjorde den grundliga och detaljerade analysen.

Många slutsatser

Slutsatserna från projektet är många. Att läsfärdigheten hos eleverna förbättrades var ett grundläggande positivt resultat. Det visade sig också vara värdefullt att vårdnadshavare engageras i elevernas läsning. Samtidigt visade det sig att stödet till vårdnadshavare från skolan också måste finnas där med exempelvis tips och råd om miljön vid lästillfället och boksamtalen (exempel på ledord var lugn och ro och mysigt). Och att frågor formulerats till vårdnadshavarna för att kunna hålla samtalen.

Forskarnas analys visar också att mängden läsning och boksamtalen i samband med läsningen har stor betydelse för utvecklingen av läsfärdighet. Det visade sig att stödet är viktigt för att utveckla mening och förståelse frän skönlitteratur även för elever som har väl utvecklad avkodningsförmåga och gott läsflyt. Även bokvalet var viktigt. Igenkänning och att innehållet inte kändes för främmande ledde till bättre resultat.

– Utmaningarna handlade främst om förutsättningarna i hemmen och hos vårdnadshavarna, säger Lena Manderstedt.

Behovet av att skolan kan genomföra sitt kompensatoriska uppdrag, att skapa förutsättningar för alla elever att nå utbildningens mål, blev tydligt när elever inte fick det stöd de behövde i hemmen.

– Det var både språkliga och sociala faktorer som kunde göra att eleven inte kunde genomföra läsningen hemma. Men också till synes små detaljer som att småsyskon var högljudda eller att föräldrarna inte var engagerade och tittade i mobilerna – det störde eleverna och de berättade det för oss.

Lärarnas deltagande i projektet rymdes i stort sett helt inom den ordinarie arbetstiden, enligt Anna Brännström.

– Forskningscirklarna inför projektet var utöver ordinarie arbetstid, men sedan hjälptes vi på skolan åt med att klara av projektet inom den ordinarie verksamheten. Det fanns absolut de som inte var så entusiastiska innan vi kom igång, men rektorn gick in och arbetsledde så att uppdragen fördelades.

Motiverande föräldraintresse

Något som Anna Brännström förvånades över var föräldrarnas stora engagemang.

– Jag hade inte väntat mig att det inledande föräldramötet, med information om projektet, skulle dra mer än några intresserade, men uppslutningen var långt över min förväntan. Att föräldrarna visade sådant intresse tidigt gav extra motivation till oss på skolan, tror jag.

Både Anna Brännström och Lena Manderstedt lyfter fram att projektet visat att skönlitteratur kan engagera elever och vårdnadshavare så att eleverna får mängdträning och utvecklar läsfärdighet.

Boksamtalen i hemmen ledde också till att föräldrar och andra som läste med barnen fick anledning att prata om sådant som de annars inte tagit upp i vardagen.

– Det märker jag som lärare ofta och jag fick även höra det av föräldrar nu. Ämnen som kan vara viktiga men svåra att prata om kommer fram i samtalen när man blir uppmanad att prata om dem, säger Anna Brännström.

Uppmanar forskare: ”Fruktansvärt kul”

Lena Manderstedt vill uppmana forskare att vända sig till lärare för aktionsforskning och att lärare ska söka sig till forskningsprojekt.

– Vi har haft fruktansvärt kul i det här projektet som gett så värdefulla resultat. Vi är många på universiteten som är genuint intresserade av samverkan och vi behöver varandra!

Referenser och lästips

Guthrie, J. T., Klauda, S. L. & Ho, A. N. (2013). Modeling the relationships among reading instruction, motivation, engagement, and achievement for adolescents. Reading Research Quarterly, 48(1), 9–26. https://doi.org/10.1002/rrq.035

Manderstedt, L., Palo, A., Dahlbäck, A., Brännström, A., Dahlberg, M, Lundström, G., Jonsson, K., Hortlund, E. (2022). ”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnadshavare och elever i skolår F–3. Forskul, 10 (1), 7_30. https://forskul.se/wp-content/uploads/2022/06/ForskUL_vol_10_nr_1_s_7-30.pdf