Lust eller krav på vägen mot läsning?

LÄSNING. När läsförståelsen rasar i Pisa-undersökningarna höjs röster för omfattande åtgärder i undervisningen. De kan verka stå i motsats till varandra med å ena sidan hårdare krav, å andra sidan mer lust och engagemang.

– Visst vore det önskvärt att alla elever ska känna läslust men det är inget mål vi kan sätta upp för alla elever, säger Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.

Text: Johan Boström Foto: Oskar Omne
Publicerat: 2023-01-10

Hur man bäst lär barn att läsa har länge stötts och blötts bland lärare och forskare. Med jämna mellanrum blossar det så kallade läskriget upp med helordsmetoden och ljudmetoden på varsin sida. På senare tid har framför allt de till synes motsägelsefulla begreppen lust och krav ställts mot varandra. Läroplanen beskriver att lust ska ”utgöra en grund för skolans verksamhet” och i höstas slog regeringen fast att läsning är ”en lustfylld upplevelse” inför höstens läslov. Men många röster har höjts för att kraven på att lära sig läsa måste skärpas i stället för att lärare ska förlita sig på den positiva upplevelse som läsning är förknippad med för många.

Barbro Westlund har en mångårig bakgrund som lärare i grundskolan, lärarutbildare och läsforskare vid Stockholms universitet. Hon vill nyansera bilden av kravet på antingen eller när det gäller krav och lust och lyfter fram läsengagemang som ett avgörande begrepp.

– Många barn och ungdomar läser för att leta kunskap. Ett intresse för att vilja veta något mer om ett fenomen eller orsakssammanhang driver läsningen. Oftast kopplas läslust till den skönlitterära genren, det vill säga att man blir bokslukare. Men det krävs mer.

– Alla elever behöver utveckla en fullgod läsförmåga även när det gäller att läsa andra textgenrer som exempelvis sakprosa. Att lära sig läsa och att förstå, eller att läsa för att lära alltmer komplexa texter, är inte alltid förknippat med läslust. Begreppet läslust behöver därför kompletteras med begreppet läsengagemang, som är väl etablerat i den internationella diskursen som rör läsförståelsens komplexitet, säger Barbro som varnar för polariseringen som hon menar inte är givande i debatten om hur man bäst stödjer och bedömer den hos elever i olika åldrar.

”Begreppet läslust behöver kompletteras med begreppet läsengagemang”

”Begreppet läslust behöver kompletteras med begreppet läsengagemang”

– Det så kallade läskriget har gällt hur barn bäst lär sig läsa. Jag vill understryka att det inte finns en enda metod som är den bästa, men när det gäller elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter, så är forskare idag i stort sett eniga om att metoden phonics, det vill säga ljudmetoden, är den mest effektiva. Men de flesta elever gynnas av en strukturerad läsinlärning. Det finns också andra metoder som påverkar den sammantagna läsförmågan. Därför behöver lärare vara medvetna om hur läsförmågan utvecklas eftersom det krävs en balans mellan olika perspektiv och metoder, som både gynnar den tekniska sidan av läsningen och förståelsesidan, säger Barbro Westlund som beskriver sig som forskare i skärningspunkten mellan det bedömningsdidaktiska och läsdidaktiska fältet.

Både yttre och inre motivationen behövs

Drivkraften bakom en elevs läsande kan delas upp i begreppen inre respektive yttre motivation som kan beskrivas med att läsningen blir förstärkt av att den upplevs som positiv i sig respektive att läsningen följs av exempelvis en belöning som upplevs som positiv.

– Vi bör sträva efter att våra elever läser av inre motivation, eftersom en positiv attityd till läsning är avgörande. Men ibland behövs givetvis också vissa ”morötter” för att komma igång med läsningen. Men för mycket yttre motivation som drivkraft i läsundervisningen kan få motsatt verkan. Själva läsakten riskerar att underordnas att få belöningar, speciellt om dessa inte har med läsning att göra som att eleverna bjuds på tårta i slutet av en intensiv läsperiod, säger Barbro Westlund som också ser en risk med lästävlingar mellan elever.

– En tävling om vem som läser flest böcker kan riskera att svaga läsare riskerar att utveckla en negativ självbild, ett statiskt mindset med uppfattningen att ”läsning är inget för mig!” istället för ett dynamiskt mindset som står för en medvetenhet om att det krävs ansträngning och träning för att bli en god läsare.

Julia Uddén är hjärnforskare vid Stockholms universitet och forskar om bland annat de kognitiva mekanismerna i hjärnan och språkinlärning. Hon delar Barbro Westlunds uppfattning att både yttre och inre motivation behövs för att nå alla elever. Att det kan vara givande i sig att läsa ska tas tillvara, men först måste en elev få hjälp att ta de allra första stegen.

– Läsningen är en separat grundsten. Först måste vi lägga byggstenen läsning och då jobba separat med den. Sen – när läsningen flyter tillräckligt bra kan man bygga på med mer avancerade texter.

– Att lära sig läsa är ett av de svårare inlärningsproblemen som ett barn har. Det finns inga ledtrådar i en bokstav om hur den ska uttalas och man måste först knäcka läskoden via ljudning.

Ljudmetoden får man inte ta några genvägar runt, säger Julia Uddén och ser en fördel i att lärare också får lära sig varför det kan vara så svårt att knäcka läskoden.

– Att lära sig läsa verkar bygga om vår hjärna på ett sätt så att arbetet i andra skolämnen också främjas. Från början som barn är vår språkförståelse mer konkret när man har mest associationer kring hur ett ord låter. Sen får man också en visuell kod för bokstaven. Till slut utvecklas en mer flexibel kod för ordet, som vare sig är det talade eller det visuella. Ordet blir tillgängligt på fler sätt. Mer abstrakt. Det har man nytta av i all inlärning.

”Att lära sig läsa bygger om vår hjärna på ett sätt så att arbetet i andra skolämnen också främjas.”

Julia Uddén

Att elever har olika möjligheter att lära sig läsa och olika lätt för språkbearbetning kräver anpassning av undervisning och läromedel, menar Julia Uddén.

– Att avkoda bokstäverna kräver viss energi, samtidigt måste du förstå vad som står och det kräver viss energi. Det här kräver att texterna anpassas efter elevernas förutsättningar.

– Det kan handla om att anpassa längd på meningar, grammatisk struktur, antalet bisatser och hur förvånande orden i en mening är. Ovanliga ord gör att det blir svårare att processa texten.

Julia Uddén menar att framstegen, eventuellt hjälpt av anpassning till förmågan, i sig stärker självförtroendet och gör det roligare att läsa. Undervisningen bör bottna i att eleverna har en naturlig drift mot läsning, men läsundervisningen kan behöva vara temporärt lustsänkande för att ta sig förbi basfärdigheterna.

Vad är en god läsare?

Barbro Westlund delar Julia Uddéns uppfattning att det inte finns någon enskild metod som gynnar alla elevers läsutveckling och ställer frågan vad vi menar med en ”god läsare”?

– En elev som väljer att läsa en manual på engelska och som i sin tur inbegriper matematisk förståelse, eller komplicerad fakta om traktorer eller en sport, rymden eller AI. Är den en god läsare och handlar det då om läsengagemang eller läslust? Om jag som lärare tar den boken ifrån eleven för att läsningen inte uppfyller kravet på avkodning så dödar jag intresset för läsning. Barn måste omges med rikligt med böcker i olika genrer för att skapa läsengagemang som gör att eleven vill förstå, uppleva och lära genom läst text – trots att den kan kännas utmanande och kräva ansträngning.

Julia Uddén är docent i psykologi och forskar om språk och kommunikation med hjärnavbildningsmetoder. Hon är aktiv vid Psykologiska Institutionen samt Institutionen för Lingvistik, Stockholms Universitet.

Referenser och lästips

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19 (1), 5–51. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1529100618772271

Gårdfeldt Leavy, N (Programledare) (13 november 2017 ) Barbro Westlund om läskraft (1) Akademiska kvarten. Natur & Kultur. https://soundcloud.com/akademiskakvarten/1-barbro-westlund-om-aktiv-laskraft

Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur & Kultur. https://www.nok.se/forfattare/w/barbro-westlund/

Willingham, D. T. med bidrag av Uddén, J. (2018). Den läsande hjärnan. Natur & Kultur. https://www.nok.se/titlar/akademisk-pedagogik/den-lasande-hjarnan/