Lättare att närma sig kontroversiella frågor via skönlitteratur

Först läste läraren högt för eleverna ur Annika Thors bok En ö i havet, som handlar om en flicka som under andra världskriget flydde från nazisternas Wien till en fosterfamilj i Göteborgs skärgård. Sedan fick eleverna bland annat frågan vilka tankar som texten väckte om vad en god människa är. Frågorna fick eleverna först besvara enskilt med egen text, sedan diskutera i mindre grupper och slutligen redovisa sina tankar och svar på frågorna inför hela klassen.

Moraliska och livsfrågor

Bland annat så gick undervisningen till i en omfattande studie med flera klasser ur årskurs 5 och 8 där hälften fick den särskilt utvecklade undervisningen i etik inom religionskunskap och den andra hälften ordinarie undervisning. Den särskilda undervisningen utgick från att till en början resonera om moraliska frågor och livsfrågor med utgångspunkt från en utvald skönlitterär text till att fortsätta det etiska resonemanget mer frikopplat från budskapet i texten.

– I grupperna diskuterade eleverna frågan som man hade identifierat i texten, eller det budskap som man menade att texten handlar om, säger Christina Osbeck som är professor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.

– Sedan ställdes frågan: Om man tänker bort den här berättelsen, vad blir då i förhållande till frågan viktiga tankar när det gäller rätt och fel, gott och ont? Vad är en god människa och vad är ett gott liv?

– Diskussionerna var väldigt viktiga när det gäller just möjligheten att vidga sina perspektiv kring en viss fråga. Från texten gick man till undervisningsövningen där man själv utvecklade sina perspektiv kring den här frågan till att i den mindre gruppen få de andras erfarenheter och perspektiv.

– När eleverna sedan kommer tillbaka till helklass så får man en ytterligare vidgning med fler perspektiv. Eftersom texten inte längre är i fokus utan frågan beskrivs ur olika elevers perspektiv så kommer språket och orden inte bara från skönlitteraturen utan från elevernas, och ibland lärarnas, erfarenheter och reflektioner.

”Utveckla vår livsförståelse och språk”

Skönlitteratur är ett sätt att i undervisning närma sig kontroversiella frågor, som ofta också är etiska frågor som kan tolkas olika, är omstridda och kan väcka starka känslor.

– Med hjälp av skönlitteratur får man ta del av erfarenhet och tillägna sig språk i många olika varierande former som man aldrig skulle ha möjlighet att göra som enskild människa. Den kan utveckla vår livsförståelse och vårt språk om vad som är gott och rätt och vad som är centralt för etik, säger Christina Osbeck.

– Vi vet att lärare ofta tycker att det är svårt med etikundervisning och att det finns få verktyg att använda. Även om det finns en stor tilltro till skönlitteraturens förmåga att utveckla etisk kompetens är det inte så gott om empiriska studier.

De tre k:na

Modellen för undervisning som forskarna och lärarna utvecklade i studien bygger på tidigare forskares slutsatser. Bland annat psykologen och forskaren James Rests definition av hur man kan förstå etisk kompetens utifrån moralisk känslighet, förmågan att bedöma och motivera ställningstaganden, och om man kan gå vidare och genomföra det som man har tänkt eller pratat om. Därutöver har Christina Osbeck och hennes forskarkollegor identifierat tre perspektiv som är centrala för etisk kompetens: sakkunskap, förståelse för det sammanhang som frågan ingår i och en kommunikativ förmåga.

– Vi kallar dem de tre k:na: kunskap, kontext och kommunikation. Eleverna behöver sakkunskap om frågan, förstå i vilket sammanhang som den ingår och kunna utveckla en kommunikativ förmåga för ett resonemang om frågan, säger Christina Osbeck.

För att jämföra den undervisning som forskarna och lärarna utformade och som lärarna genomförde med den ordinarie undervisningen användes etikuppgifter bland annat ur Nationella provet för religionskunskap, 2013, före och efter undervisningen. Resultaten från proven skilde sig inte åt på ett avgörande sätt mellan klasserna beroende på vilken undervisning som de deltagit i och Christina Osbeck har tillsammans med andra forskare resonerat kring såväl etikutvecklingens svårmätbara karaktär som åtgärder som skulle kunna förbättra undervisningen.

– Bland annat tror vi att man bör vara mer tillspetsad kring vilka dilemman som man hämtar från litteraturen, samtidigt som vad eleverna tycker är angeläget bör vara centrala utgångspunkter som man kan ägna mer tid åt.

– Vi tror också att man som lärare kan vara mer aktiv i gruppdiskussionerna för att hitta en mer demokratisk form så att fler kan dela sina erfarenheter och slutsatser, samtidigt som centrala perspektiv och begrepp som används kan bli synliggjorda och föremål för lärande, så att man tillsammans kan komma ännu längre.

– Samtidigt som man kan arbeta mer systematiskt med diskussionerna är det viktigt att unga personer har möjlighet att resonera utifrån sina egna premisser utan att en vuxen lägger till rätta och att elever på så sätt begränsas av de vuxnas närvaro.

Ger en distans

Skönlitteraturens roll som ett sätt att närma sig kontroversiella frågor ser Christina Osbeck som en möjlighet även i andra ämnen.

– Javisst, skönlitteraturen ger en distans till det näraliggande och för in andra perspektiv. än vad de enskilda har möjlighet att erfara själva. Samtidigt kan den tillföra en existentiell dimension av inlevelse och känsla. Båda de perspektiven: en form av distans och samtidigt inlevelse och känsla, kan vara viktigt i flera andra samhällsorienterande och humanistiska ämnen.