En elev som är engagerad av undervisning fokuserar bättre, blir mer benägen att filtrera bort annat som är störande och har en större uthållighet för att lägga ner tid på uppgifter. Så kan ett samband mellan engagemang och lärande förklaras kognitionsvetenskapligt. Men för att engagemanget ska leda till lärande krävs att uppmärksamheten riktas mot ämnesinnehållet.

– Om vi bjuder in eleverna till frågor, aktiviteter och uppgifter som eleverna förstår, men samtidigt utmanar dem på en lagom nivå så kan det i sin tur leda till ett engagemang som främjar lärande, säger Ann-Sofie Jägerskog som är utbildad gymnasielärare i psykologi, engelska och religion och docent i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet där hon också undervisar på lärarprogrammen. Hon bedriver undervisningsutvecklande forskning tillsammans med andra forskare och lärare och har sett många exempel på hur engagemang kan hjälpa eller stjälpa lärandet.

”Krokar i ämnesinnehållet i något som spelar roll”

– Utifrån ett pågående forskningsprojekt i psykologi och religionskunskap kan vi konstatera att om vi i undervisningen lyckas få ämnesinnehållet att upplevas som angeläget och meningsfullt kan den upplevelsen hos eleverna fungera som en landningsbana för ämnesinnehållet. Det tycks i sin tur kunna möjliggöra en vidgad eller fördjupad ämnesförståelse.

– Det kan skapa goda förutsättningar för elevernas lärande om vi krokar i ämnesinnehållet i något som spelar roll för eleverna och någonting som berör deras livsvärld.

Ann-Sofie Jägerskog menar att det är viktigt att inte utgå från att något som är roligt automatiskt skapar engagemang.

– Man kan lockas att sätta likhetstecken mellan motivation, engagemang och rolighet: att det är viktigt att göra roliga lektioner, men då riskerar vi att tappa bort det som vi vill att eleverna ska lära.

Starkt engagemang riskerar bli hinder

Att engagemang, särskilt när det är starkt, också kan leda till hinder har Ann-Sofie Jägerskog sett flera exempel på i sin egen undervisning och i forskningen.

– Ett tydligt exempel var en forskningslektion med fokus på att hjälpa elever att föra mer kvalificerade resonemang i samhällskunskap. Vi gav eleverna en gruppuppgift att diskutera som vi hade skapat för att de skulle förstå hur orsaker och konsekvenser relaterar till varandra i komplexa mönster som exempelvis för flyktingströmmar och migration.

– Det blev ett enormt engagemang i klassrummet och både under lektionen och strax efteråt kände vi oss helnöjda och tyckte att vi lyckats skapa en riktigt bra uppgift. Men sen lyssnade vi på de inspelade gruppdiskussionerna och insåg att vår uppgift hade skickat dem i helt fel riktning! Ja, de engagerades och hade väldigt kul, men resonemangen handlade inte om det vi hade tänkt att de skulle göra och bidrog uppenbarligen inte till att de förstod detta med orsaker och konsekvenser på ett bättre sätt.

– Man behöver vara väldigt genomtänkt när man utformar uppgifter, frågor och aktiviteter och svara på frågan: vad möjliggör det här i relation till det vi vill att de ska utveckla kunnande kring?

Identifiera undervisningsutmaningar

– Ett sätt är att identifiera undervisningsutmaningar. Vad är det eleverna upplever som som svårt? Vad har vi i undervisningen svårt att få dem att förstå? Om vi inte lyckas skapa förutsättningar för eleverna att få syn på det där viktiga som vi vill att de ska få syn på så kommer de sannolikt inte att utveckla det kunnande och de förmågor vi vill att de ska utveckla, och vi kommer kanske inte heller lyckas väcka deras engagemang.

– Vi behöver som lärare ta reda på var elevgruppen befinner sig i relation till det ämnesinnehåll som ska läras och vilken utmaning som främst är kopplad till ämnesinnehållet för att gå vidare och utforma en uppgift eller en hel lektion.

– Det finns stora fördelar att göra det förberedande arbetet tillsammans med andra lärare för att hitta vilka förmågor, vilket kunnande, som vi vill att eleverna ska utveckla och sedan utforma en lektion, eller formulera en fråga, eller på annat sätt skapa möjligheter för eleverna att få syn på de här sakerna vi vill att de ska se.

Inlärning och minnesförmåga

Psykologi och annan kognitionsvetenskap utgår främst från människans mentala processer om varför och hur motivation och engagemang kan främja lärande. Bert Jonsson är professor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet och docent i psykologi. Tillsammans med forskarkollegor inom pedagogik och kognitionsvetenskap har han bland annat undersökt hur motivation och engagemang kan påverka inlärning och minnesförmåga. Ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv påverkar motivation och engagemang lärande indirekt.

– Engagerade elevers uppmärksamhet har större sannolikhet att riktas mot relevant information och engagerade elever blir mer benägna att filtrera bort störningar som kan påverka informationsbearbetningen. Engagemang bidrar också ofta till en uthållighet så att de lägger ner mer tid på uppgifter i undervisningen. Dessutom är det mer sannolikt att engagerade elever använder lärandestrategier som främjar lärandet, som exempelvis att organisera och återkalla information.

– Med det sagt är det viktigt att betona att engagemang i sig inte garanterar lärande. Det är fullt möjligt att elever är motiverade och engagerade, men att detta inte leder till förbättrat lärande, säger Bert Jonsson och fortsätter:

– Det kan till exempel handla om att uppmärksamheten riktas mot irrelevanta aspekter, att eleverna använder ineffektiva strategier, eller att uppgiften inte kräver den typ av kognitiv bearbetning som leder till varaktig kunskap. Avgörande är därför inte bara graden av engagemang, utan hur detta engagemang riktas och vilka kognitiva processer det aktiverar.

Självbestämmande-teorin

Bert Jonsson hänvisar både till egen och andras forskning när han menar att motivation inte är en nödvändig utgångspunkt för lärande. Inom psykologin, exempelvis enligt självbestämmande-teorin, Self-Determination Theory, beskrivs i stället relationen mellan motivation och engagemang som dynamisk, där engagemang i en aktivitet i sig kan bidra till att utveckla motivation över tid.

– Engagemang kan uppstå genom hur undervisningen är utformad, och erfarenheter av att förstå och lyckas kan i sin tur stärka motivationen. Sambandet kan därför lika gärna beskrivas i motsatt riktning: det vill säga att lärande leder till engagemang som i sin tur leder till motivation.

Sambandet och utvecklingen till lärande ser Bert Jonsson som en återkopplande process:

– Eleven engageras i en aktivitet, exempelvis genom tydlig struktur och uppgifter som kräver aktivt tänkande. Detta leder till kognitiv bearbetning, där information selekteras, organiseras och kopplas till tidigare kunskap. Sedan leder bearbetningen, förhoppningsvis, till förståelse eller framgång.

– Det finns en aspekt om framgång som också kan spela in: upplevd framgång tenderar att öka engagemanget. Ökat engagemang bidrar i sin tur till stärkt motivation.

Då utmanar motivationen undervisningen

Ann-Sofie Jägerskog brottas som forskare bland annat med utmaningen att motivera och engagera alla elever i undervisningen: de som redan har ett intresse för ämnesinnehållet, de som tänker att det inte angår dem och de som kanske inte känner till ämnesinnehållet alls sedan tidigare. Motivation och engagemang kan saknas helt när en elev inte utmanas på en nivå som den upplever som meningsfull.

Ett exempel på utmaningen att skapa engagemang hos alla elever möter Ann-Sofie Jägerskogs kollegor på Fryshusets gymnasium i Stockholm:

– På de estetiska utbildningarna finns många elever som spelar på gehör och upplever att de inte behöver kunna noter. Men så kommer undervisningen in på musikteori som de måste klara av för att bli godkända. Plötsligt har det mindre betydelse att de är väldigt duktiga instrumentalister, och det finns en risk att de saknar motivation och engagemang att lära sig läsa noter.

– Utmanar undervisningen för mycket så känner eleven att de ändå inte klarar att ta till sig ämnesinnehållet: att det inte är värt ansträngningen. Är eleven för lite utmanad finns det en risk att de tycker att det bara är trist. Frågan är hur man kan skapa musikteori och notläsning på ett sätt som gör att gehörspelande elever både kan, vill och förstår värdet i att lära sig noter?