Så tycker eleverna att läraren påverkar hur de mår

Förväntningarna på lärarnas roll för elevernas hälsa varierar på olika skolor och är otydliga för många lärare. Det visar forskning som bland andra den tidigare läraren och forskaren vid Linnéuniversitetet, Zofia Hammerin, genomfört under de senaste åren.

– I många skolors elevhälsoplaner saknas en tydlig beskrivning av vilket ansvar lärarna har för elevernas hälsa eller vad de förväntas göra för att eleverna ska må bra.

Intervjuade 34 gymnasieelever

För att skapa sig en uppfattning om hur eleverna uppfattar lärarens betydelse för sin hälsa inledde Zofia Hammerin, tillsammans med två forskarkollegor, en studie på två gymnasieskolor. Sammanlagt 34 elever intervjuades och fick svara på frågor om hur läraren påverkar hur de mår. Det visade sig att eleverna hade tydliga uppfattningar om på vilka sätt lärare har betydelse för hur läraren kan få eleverna på bra humör, skapa stress eller känna sig engagerade. Intervjuerna visade att både didaktisk och relationell kompetens hos läraren är avgörande för elevernas hälsa.

– Många pratar mest om den relationella kompetensen när det gäller elevers hälsa, men eleverna tar så tydligt upp det som kan kallas den didaktiska kompetensen, säger Zofia Hammerin som menar att elevernas svar visar att lärare kan påverka elevernas hälsa med de färdigheter som förväntas av lärare och som ingår i lärarutbildningarna.

Fyra viktigaste rollerna

– En sammantagen slutsats av min och andras forskning är att lärares elevhälsoarbete främst är undervisningen. Det relationella ingår i pedagogiken och det didaktiska, hur man lägger upp lektioner och så, har också stor betydelse för hälsan. Både annan forskning och min egen visar på en ömsesidig relation mellan att lära sig saker och må bra. Och att man lär sig lättare och lyckas i skolan när man mår bra.

Hur kan en lärare konkret göra att en elev mår bra?

– När vi sammanställde elevernas berättelser så visade sig fyra roller spela störst roll: att skapa lustfyllt lärande, ge eleverna kontroll, sprida glädje och få dem att känna sig värderade, säger Zofia Hammerin.

Variation

Ett exempel på kategorin lustfyllt lärande är en elevs förklaring att när en lärare varierade sin undervisning så mådde eleverna bättre. Med variation menade den eleven att läraren valde att ibland använda Powerpoint på lektionen eller låta eleverna diskutera i grupper. Ett annat exempel som fick en elev att må bra var när läraren lät eleverna diskutera efter att de läst och fått berättat om brott och straff i samhället.

– Eleverna berättade att diskussionerna kunde fortsätta utanför klassrummet tack vare att ämnet var intressant och att diskussionen börjat under lektionen.

Flera elever använde uttrycket att vissa lärare undervisade ”på ett bra sätt” och en pojke konkretiserade ”bra sätt” med att alla elever förstod. ”Jag har haft ett par lärare som verkligen förklarade bra … som gjorde att du vill lära mer.”

”Kännas strukturerat”

När det gäller att ge eleverna kontroll gav flera elever exempel på hur brist på tydlig planering och struktur ledde till stress. ”Om du ska må bra och vilja gå till lektionen borde lärarna göra så att allt känns strukturerat”, förklarade en av eleverna.

Sprida glädje

Att sprida glädje var den tredje faktorn som gjorde att eleverna mådde bättre, enligt studien. Att skratta tillsammans åt skämt eller använda humor ansåg flera elever är viktigt: ”Att de trots allt försöker vara glada och positiva är viktigt. För det smittar till eleverna”, gav en elev som exempel.

Känna sig uppskattade

Den fjärde rollen som eleverna tyckte var viktigt för att främja hälsan var att få eleverna att känna sig uppskattade genom att bry sig om dem och se de som individer och inte bara som en grupp eller som elever. ”De ska veta vem du är och inte bara undervisa i matte för att de ska undervisa i matte. De ska visa att de bryr sig om ditt liv även utanför skolan,” berättade en elev för forskarna.

Elevernas beskrivningar av hur lärare får dem att må bra visade sig på flera sätt stämma överens med det som bland andra den danska forskaren Mette Molbaek kallar inkluderande undervisning och som bygger på att lärarens relationella och didaktiska kompetens samverkar för att eleverna ska må bra och kunna tillgodogöra sig undervisning. Studier om inkluderande undervisning visar bland annat att positiva sociala kontakter mellan lärare och elev, engagemang från lärarens sida och tydlighet om hur undervisningen går till och vad som förväntas av eleverna gör att eleverna mår bättre.

Zofia Hammerin tycker att lärare kan inspireras av hennes forskning och ta med sig lärdomarna i klassrummet utan att behöva fortbilda sig eller lära om förutsatt att de har kompetens i elevhälsoarbete.

– Det är egentligen inget extra eller nytt som en lärare behöver lära sig för att främja elevernas hälsa. För de allra flesta lärare är det förstås inte främmande att hantera relationer och didaktik – man kan säga att det handlar om att vara en skicklig pedagog.