”Om lärare duckar så finns konflikterna kvar och kan fördjupas”

Kenneth Nordgrens intresse för vad som händer när historiska och politiska konflikter flyttar in i klassrummet väcktes i början av 2000-talet när terrorattackerna i USA den 11 september 2001 visade hur olika berättelser och perspektiv kan kollidera i undervisningen. Lärare berättade om hur elever dagarna efter kunde visa segertecken med sina händer och le när attentatet togs upp i klassrummet. Eleverna hade sett bilder på hur två passagerarflygplan flög in i World Trade Centers skyskrapor i New York, och angreppet fyllde klassrummet med starka känslor som skilde sig åt mellan eleverna. Hur man reagerar som lärare i en sådan situation kan få stora konsekvenser för klassrumsklimatet och för möjligheten att komma djupare in i frågan.

– Eleverna som gjorde V-tecknet signalerade sannolikt inte att det tyckte att det var bra att 3000 människor dog i attackerna, utan det var uttryck för mer spontana känslor av revansch för människor i Mellanöstern mot en stormakt, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällskunskapernas didaktik vid Karlstads universitet och tidigare gymnasielärare i samhällskunskap, historia och filosofi. Han menar att situationer som dessa visar att läraren måste förhålla sig till elevernas historiemedvetande och att man heller inte på förhand kan veta vad som blir konfliktfyllt eller vad som blir skiljelinjer mellan elever.

– I Sverige har historielärare länge varit ovana vid att historiska händelser uppfattas som kontroversiella eller att historisk identitet väcker starka känslor, men i takt med att Sverige blivit ett mångkulturellt samhälle, och också för att konfliktnivån i omvärlden höjts, så spiller konflikterna över i klassrummet på ett tydligare sätt – och begreppen historiemedvetande och historiebruk kan bli värdefulla redskap för undervisningen.

Kan motverka lärandet

Att som lärare ställa elever till svars för provocerande reaktioner på nyheter eller historiska händelser kan motverka lärandet, menar Kenneth Nordgren.

– Då försätter du eleverna i en situation där de tvingas försvara en ståndpunkt som de inte nödvändigtvis har. I stället behöver man skilja mellan händelsen som väcker konflikten och elevernas reaktioner – man kan behöva gå bakom den specifika händelsen som framträder som kontroversiell för att få syn på de mer grundläggande berättelser som eleverna bär med sig, berättelser som ofta har en djupare, moralisk mening.

Dagarna efter den 11 september blev Kenneth Nordgren som forskare kontaktad av en lärare som var undrande inför sina elevers reaktioner och de motsättningar som uppstod mellan elever med rötterna i Mellanöstern, med kristen respektive muslimsk bakgrund.

Eleverna intog tre olika perspektiv

– Jag gjorde då fokusgruppintervjuer med elever som hade syrisk och assyrisk bakgrund på en gymnasieskola och under samtalet gav eleverna tre berättelser – tre sätt att förstå samma händelse:

– Den första berättelsen var den vi tog del av i svenska mediers nyhetsrapportering: att det var terrorister, religiösa fanatiker, som ville skada USA. En annan berättelse som växte fram utgick från deras erfarenheter av att tillhöra en kristen minoritet i ett muslimskt majoritetssamhälle. Under första världskriget utsattes kristna grupper för ett folkmord under den osmanska regimen som i den assyriska och syrianska traditionen kallas för Seyfo eller Svärdets år. Det som hände nu, nästa hundra år senare tolkade de som en fortsättning på att muslimer är ute efter kristna. Sedan fortsatte de resonera och bytte perspektiv igen: Med erfarenhet från att ha bott i Libanon kunde de även känna att det fanns en viss rättvisa att USA fick känna på den här typen av våld eftersom USA bombat i Mellanöstern för sina intressen och att det nu visar sig att människors liv i Mellanöstern inte tycks vara lika mycket värda som människors liv i USA.

– Eleverna intog alltså tre olika perspektiv inom ramen för en och en halv timme och jag tror inte att någon av berättelserna var mer sann för dem än någon annan.  Samtida konflikter har i regel en komplex historia och så har även människors historiska identiteter.

– Vilken berättelse som blir starkast för den enskilde, vad som präglar ens uppfattning mest, har ofta att göra med hur nära konflikten man är, men även elever som uttrycker starka känslor har ofta tillgång till flera berättelser. Även om den akuta händelsen kan trigga i gång en viss typ av reaktioner, ger historieämnet också läraren möjlighet att röra sig över tid och mellan berättelser vilket kan ge eleverna utrymme att se eller pröva olika positioner. Detta skapar möjligheter att förstå andras perspektiv utan att nödvändigtvis komma fram till en gemensam tolkning av händelsen.

”Lärarna måste navigera på sitt sätt”

Att lärare backar för kontroversiella frågor och ämnen som väcker starka känslor är inte märkligt, menar Kenneth Nordgren.

– Lärare måste förstås navigera i de här frågorna på sitt sätt i sitt klassrum, men om man duckar så finns konflikterna kvar och kan fördjupas. Forskning visar att genomtänkt undervisning kan hjälpa elever att hantera sådana frågor. Det förutsätter i sin tur att lärare har goda möjligheter att planera och följa upp sin undervisning – gärna tillsammans med ämneskollegor, eftersom arbetet är komplext och krävande.

– Historieämnet har fördelen att om saker och ting är väldigt heta så kan man backa tillbaka historiskt och få ett visst perspektiv: Det har kanske fötts i en annan konflikt? Man kan börja därifrån och sen långsamt närma sig det heta för att förstå att saker och ting ofta är väldigt mycket mer komplext än man föreställt sig. Exempelvis Israel Palestina där man kan komma överens om att det är många som varit inblandade i frågan, att det är en konfliktfylld och väldigt snårig historia. Man kan komma överens om att det inte finns enkla lösningar och så kan man gå vidare på någon slags gemensam grund därifrån.

Historiebruk

Ett sätt att gå vidare är att använda begreppet historiebruk, hur historia används för att tolka eller lyfta fram händelser i nutiden.

Ett aktuellt exempel som Kenneth Nordgren använder i sin forskning gäller Israels FN-ambassadör Gilad Erdan, som under ett möte i FN:s säkerhetsråd 2023 fäste en gul Davidsstjärna med texten ”Never again” på bröstet. Stjärnan var utformad på samma sätt som den judar tvingades bära under den tyska nazistregimen. Erdan menade att FN inte gjorde tillräckligt efter Hamas attacker den 7 oktober samma år.

– Det blev ett tillfälle att reflektera över symbolernas kraft. Eleverna fick diskutera varför just den symbolen valdes och vad den väcker för associationer, berättar Kenneth Nordgren.

– Eleverna upptäckte bland annat att många judiska grupper reagerade negativt och uppfattade användningen som en devalvering av Förintelsen, medan andra tyckte att han reducerade alla judar till offer. Symbolens användning i debatten om vaccinering under covid-pandemin kom också upp och eleverna fick ge sin syn på hur symbolen kan tvinga till ett ställningstagande, men är det på relevanta premisser?

– Eleverna kan också få syn på hur historien är ständigt närvarade och kan användas både som ett redskap för att fördjupa en konflikt, och som en grund för att ta sig ur det. Beskrivningar av händelser kan snabbt blir väldigt känsloladdade och beroende på hur man använder historien så kan man antingen öppna upp för möjligheter för samtal eller stänga möjligheten för samtal.

Specialiserad ämneskunskap som verktyg

Att hjälpa elever att förstå och hantera kontroversiella frågor handlar också om att ge dem tillgång till fördjupad kunskap. Den typen av specialiserad ämneskunskap kan ge eleverna verktyg att förstå världen bortom sina egna erfarenheter – och därmed delta mer aktivt i samhället, säger Kenneth Nordgren.

– Historia och andra ämnen är föränderliga över tid, men det betyder inte att de är tillfälliga eller slumpmässiga sammansättningar utan just uttryck för en fördjupad och specialiserad kunskap. När vi försöker förstå något skapar vi begrepp för att kunna förklara, när vi skapar begrepp skapar vi också metoder som ger oss möjligheter att fördjupar våra kunskaper. Begreppen och metoderna skapar i sin tur gränser för sitt ämne.

– Skolan är ofta den enda plats där unga människor möter specialiserad kunskap. Det är också en demokratisk fråga att elever ska förstå hur sådant kunnande formas och varför det spelar roll. Som lärare kan man fundera över vad som i just historia är den typ av kunskap som kan hjälpa eleverna att komma vidare, säger han

Kontroversiella frågor har lärandepotential

Kenneth Nordgren ser stora möjligheter att med hjälp av historia arbeta med frågor som uppfattas som kontroversiella, men också att det kontroversiella i sig kan ha ett värde.

– I samhällsorienterande ämnen kan vi behöva se vad vi har i våra verktygslådor som kan hjälpa eleverna att komma vidare. Att fästa elevernas uppmärksamhet på att frågor är kontroversiella kan innebära en lärandepotential. Ett exempel är miljöfrågorna som kanske inte engagerar lika många elever på samma sätt i dag som för ett tag sedan. Då kanske man som lärare behöver framhålla att klimatet och den biologiska mångfalden är frågor som handlar om liv och död, och att historia kan ge oss avgörande insikter om både hot och möjligheter.