”Varje klassrum har olika förutsättningar för elevhälsoarbetet”

Mångfalden bland elever i svenska skolor med olika bakgrunder och hemförhållanden, språkförmåga och varierande mentala och fysiska förutsättningar är en självklarhet. Men Emma Leifler, tidigare lärare och specialpedagog som i dag forskar vid Göteborgs universitet och undervisar på lärarutbildningen, är kritisk till hur lärare inte alltid får möjlighet att ta hänsyn till det för att kunna bedriva en inkluderande undervisning.

– Mina studier visar att det finns fördelar när elever deltar i den ordinarie undervisningsmiljön, men det är samtidigt komplext och behöver undersökas vidare. Kanske framför allt varför det är så svårt att tillgodose olika behov i en ordinarie undervisningsmiljö.

– Det är klart att vi vet hur skiftande elevernas förutsättningar är för undervisningen. Normalfördelningskurvan och elevers funktionsförmågor har sett ungefär likadant ut i alla år. Och att undervisa eleverna utifrån deras olikheter kan bli övermäktigt när förutsättningarna inte finns där för läraren.

Tillgängliga lärmiljöer

Emma Leifler använder begreppet tillgängliga lärmiljöer för att beskriva förutsättningarna för en inkluderande undervisning.

– Den fysiska lärmiljön är relativt enkel att ordna – att alla kan vara i samma klassrum. Men den sociala och pedagogiska, didaktiska inkluderingen måste läraren kunna anpassa till eleverna genom att känna till deras enskilda behov.

– Det krävs en djup förståelse för de olika elevernas förutsättningar och en beredskap för vad som behövs. Då kan läraren förbereda sin didaktik så att den så långt som möjligt möter det som varierar hos eleverna.

Att lärare och skolledningar kommer till slutsatsen att det krävs en uppdelning av elever, för att några behov inte kan tillgodoses inom den ordinarie undervisningen, är förståeligt på grund av brist på rätt förutsättningar på många skolor, menar Emma Leifler.

– Har man inte det stöd som man behöver av exempelvis ett väl utbyggt elevhälsoteam så blir förväntningarna på ”elevhälsan i klassrummet” mest en frustration.

– Varje klassrum har olika förutsättningar för elevhälsoarbetet och jag möter många lärare som är ledsna och känner sig otillräckliga som pedagoger när de inte upplever sig räcka till för alla elevers behov. Då är det lätt att dra slutsatsen att man måste dela upp eleverna i kategorier som behöver olika typer av specialundervisning utanför det vanliga klassrummet.

I sin forskning besöker och studerar Emma Leifler skolor över hela Sverige.

Riskfaktorer för när elevhälsoarbetet i klassrummet inte räcker till är att antalet elever i en klass är för stort per lärare eller att en större andel elever har försvårande omständigheter, till exempel socioemotionella svårigheter som stress eller trauman. Gemensamma nämnare för de skolor som har en fungerande inkluderande undervisning är att elevhälsan är integrerad i undervisningen och att det sker en välfungerande samverkan på skolan.

– Det behövs en slags ödmjukhet inför varandras professioner på skolan och inom ett elevhälsoteam. Elevhälsan kan inte fungera som en isolerad ö med vissa funktioner att ta till när de behövs. Snarare fungerar elevhälsan när den är mer som navet i ett hjul – lärare, specialpedagog, kurator och andra professioner förstår varandras kontexter och har tillträde till lärmiljön.

– Målet för alla är ju att eleverna ska må gott och utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Som lärare behövs stöd från elevhälsans andra professioner för att kunna anpassa för exempelvis elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi ser att lärare behöver kunna förstå elevernas olikheter på djupet och förstå deras olika kognitiva funktioner för att veta vilka stödinsatser som behövs i just deras klassrum.

NPF-elever överrepresenterade

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är överrepresenterade bland elever som får särskiljande undervisning. Emma Leifler har forskat särskilt om  inkludering för elever med NPF-diagnoser och hur skolmiljön i stort kan underlätta lärarens undervisning i klassrummet för alla elever.

– De eleverna mår bättre och har lättare att lära när skolmiljön upplevs som lugn och trygg. Rika utemiljöer där eleverna har utrymme och kan vila, leka och röra på sig minskar konflikterna som riskerar att följa med in i klassrummet. Ett väl utbyggt elevhälsoteam med en stabil skolledning gör också att lärare får möjlighet att få elevhälsan att fungera i klassrummet.

Så kan det motverkas

Studier visar att faktorer som förknippas med behov av särskilda insatser av elevhälsan och särskild undervisning kan motverkas av inkluderande undervisning som tar vara på sambandet mellan hälsa och lärande.

– Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers utveckling och kan uppväga annat som till exempel olika socioekonomiska bakgrunder, säger Emma Leifler och fortsätter:

– En omfattande studie om undervisning i matematik i årskurs 4 visar hur lärarens pedagogiska förmåga och undervisningskvalitet kan motverka hinder, exempelvis socioekonomiska skillnader som att man inte alls får stöd med sina studier hemifrån. Men fjärdeklassarnas självförtroende i matematik hade, både individuellt och för hela klassen enligt studien, ett starkare samband med deras prestation i matematik än deras socioekonomiska bakgrund.

– Att ha höga förväntningar på elever vet vi har betydelse. När lärare tror på sina elevers förmågor och också visar det, skapas goda möjligheter för alla elevers lärande.