Specialläraren: ”Mitt uppdrag är att skapa en undervisningsmiljö som fungerar”

I dag arbetar Malin Broström som speciallärare för förskoleklass till och med årskurs 3 på Noblaskolan i Boden. Genomgående för hennes arbete är att försöka skapa en så bra miljö som möjligt för elevernas lärande.

– Som ny lärare tänkte jag ibland att ”den där tjejen stör i klassrummet och det är ett problem som ligger hos henne och hennes föräldrar”. I dag är jag övertygad att skolan inte kan lägga över ansvaret på det viset – det fungerar inte i längden. Mitt uppdrag är att skapa en undervisningsmiljö som fungerar.

I arbetsvardagen samarbetar hon med klasslärare och undervisar där det finns behov av extra stöttning, både i klasser, grupper av elever eller enskilda elever.

– Tillsammans med klasslärarna planerar jag hur vi ska arbeta. Eftersom jag jobbar med förskoleklass till årskurs tre handlar det mycket om grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

LSR-testerna som utgångspunkt

Ett exempel på hur Malin Broström arbetar i praktiken är sättet som hon och lärarna använder den obligatoriska kartläggningen och bedömningen i förskoleklass och lågstadiet, den så kallade Läsa-, skriva-, räkna-garantin, LSR. Som speciallärare i elevhälsoteamet ansvarar och genomför Malin LSR-testerna. Sedan analyserar hon testerna tillsammans med klasslärarna och de kommer överens om vad eleverna behöver lära sig mer om och hur de elever som behöver extra stöd ska få det.

– Om många elever i en klass visar sig ha svårt med meningsbyggnad så pratar jag och klassläraren ihop oss om hur vi ska arbeta med det. Ett sätt är att använda LSR-testerna som utgångspunkt. I testerna ingår att skriva en text till en bild och texten som eleven har skrivit får han eller hon en kopia på som de själva rättar med hjälp av en checklista. Det är en rad punkter, baserade på målen för årskursen, som ska kontrolleras och fyllas i – en skala med grön, gul och röd gubbe som symboliserar ungefär ”klarar av”, ”på väg att klara av” och ”klarar inte av”.

Bra relationer mellan lärare och elev: ”Många har inte kommit dit att de förstår hur viktigt det är för dem att de lär sig för sin egen framtid utan de jobbar ’för frökens skull’. De vill visa för läraren hur fint de skriver, och hur bra de läser och då är det viktigt att läraren har en bra relation till eleven”.

– Sedan får eleven själv bedöma var han eller hon befinner sig på den skalan. Först går de igenom texten på egen hand och sedan tillsammans med mig eller klassläraren. Om man har klarat av en punkt på listan, som exempelvis mellanrum mellan orden, så kryssar man för den gröna gubben, går det sisådär kryssar man för den gula och så vidare.

Vi tror att det finns ett värde i att eleverna lär sig att se och själva bedöma vad de behöver arbeta mer med.

– De punkter som är markerade med gul eller röd gubbe visar vad eleven behöver öva mer på eller lära sig och det får eleven själv gå igenom och upptäcka. Sedan skriver de en text till samtidigt som de har checklistan framme för att påminnas om vad de behöver tänka på särskilt. Den texten kopieras och granskas sedan av en klasskompis som stryker över med färgpenna där det finns saker att ändra. Det kan vara en bortglömd stor bokstav i början av en mening, en punkt som fattas efter en mening, stavning eller annat.

– Sen får eleven som skrev texten tillbaka originaltexten och får sudda, skriva om och ordna till det som inte blev bra första gången.

Från dator till penna och papper

Tillsammans med lärarna har Malin valt att arbeta mindre med text på dator och mer med papper, penna och sudd på senare tid.

– Det blir tydligare för eleven när de skriver med penna att det exempelvis behövs ett mellanrum mellan orden och vi upplever generellt att de lär sig mer av att skriva och redigera för hand.

Efter att den andra texten har rättats delas klassen upp med ungefär en tredjedel i en grupp som behöver mer träning och som fortsätter undervisningen med speciallärare, medan de som inte behöver lika mycket träning fortsätter med klassläraren.

– Vi tittar på och diskuterar tillsammans vad vi ska arbeta med i grupperna. Vi tror att det finns ett värde i att eleverna lär sig att se och själva bedöma vad de behöver arbeta mer med. Att ta vara på LSR-testerna är ett praktiskt sätt att göra det på som utvecklar kunskap.

På samma sätt som med skrivande arbetar Malin Broström och klasslärarna med läsning och andra moment.

– Om vi konstaterat att vissa elever behöver träna på läsflyt så kör vi intensivläsningsperiod under några veckor och lossnar det inte då skickar jag hem en extra läxa med exempelvis ett urval ordbilder till de som behöver öva mer – och är tydlig med föräldrarna att vi behöver nöta tillsammans. Och under tiden tränar eleverna även extra mycket med mig i skolan.

Engagemang och tydlighet avgörande

För Malin Broström är lärarnas engagemang och tydlighet avgörande för att eleverna ska kunna må bra och lära sig.

– Mitt engagemang kan ge eleven engagemang och motivation att göra sitt bästa. Jag visar eleverna att jag tror på dem och vill alltid få dem att försöka göra sitt bästa. Om eleverna inte har förstått vad vi ska göra och vad som förväntas av dem har de ingen möjlighet att engagera sig eller hänga med – så vi försöker vara strukturerade och tydliga med vad som ska göras och vad som förväntas.

Trygghet är också ett ledord för Malin Broström.

– Små barn är ju väldigt tydliga om något har hänt som stör det vi förväntar oss att de ska tänka på och arbeta med i skolan. Då är min erfarenhet att det är lika bra att reda ut det direkt för att kunna ha fokus och lära sig så bra som möjligt.

– Vi behöver också jobba jättemycket med gruppen för att skapa trygghet och studiero och det fokuserar vi på medvetet för hela skolan. Det syns också på studieresultaten som blivit bättre.

För att hålla sig uppdaterad om vad forskare inom pedagogik och didaktik kan bidra med till lärare följer hon regelbundet studier och vetenskapligt underbyggda metoder som presenteras.

– Det finns ett värde i att ta del av mycket forskning, en stor bredd, så att jag kan välja det som är användbart för en viss elevgrupp, ett visst ämne eller en viss situation. Just nu läser jag in mig på Response To Intervention, RTI, som kan användas för att tidigt identifiera elevers stödbehov och hantera dem innan det behövs stora insatser.

– Det är superintressant och ger även chansen att mäta hur väl skolans insats fungerar som stöd till eleven. RTI bygger på det där grundläggande som visat sig fungera i längden: att undervisningens kvalitet mäts tillsammans med elevens prestationer så att skolan kan svara mot elevens behov.