”Källkritik är inte en enskild färdighet”

Desinformation i sociala medier är ofta både emotionellt laddad och delvis sann för att skapa trovärdighet och maximera spridningen. Bland annat den utvecklingen ställer mer komplexa krav på skolans uppdrag att stärka elevers källkritiska förmåga – och gör undervisningen mer central – än tidigare.

– Källkritik är inte en enskild färdighet. Den kräver en sammansatt kompetens som förenar ämneskunskap, kognitiva strategier och ett reflekterande förhållningssätt, säger Thomas Nygren som är professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet där han bland annat undervisar blivande lärare. Han är tidigare lärare i samhällskunskap och historia och har undervisat på grundskola, gymnasium och komvux.

Medborgarlitteracitet

Han använder begreppet digital medborgarlitteracitet för att beskriva den kombination av olika färdigheter och kompetenser som elever behöver för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och i förlängningen kunna vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

– En välutbildad befolkning med god förmåga till källkritik är bättre rustad att delta i demokratiska processer. När fler kan värdera information kritiskt ökar förutsättningarna för ett öppet samtal och ett fungerande demokratiskt deltagande. Utbildning i källkritik är därför inte bara individuell kompetensutveckling utan också ett demokratiskt självförsvar, säger Thomas Nygren och hänvisar till bland annat forskningsresultat från USA där elever i delstater med mindre undervisning i samhällskunskap hade ett lägre valdeltagande och mindre aktiva medborgare när eleverna uppnått rösträttsålder jämfört med i delstater med samhällskunskapsundervisning som omfattade mer demokratisk utveckling. I den internationella kunskapsmätningen ICCS, International Civic and Citizenship EducationStudy, som testar elevers kunskap och engagemang för demokrati- och samhällsfrågor får elever i Sverige bland de högsta poängen. Men kunskapen skiftar mycket mellan elever även i Sverige, mycket beroende på förhållandena hemma.

– Elever utan stöd hemifrån – om man inte pratar politik runt köksbordet och så – har generellt lägre kunskap och engagemang. Får de inte demokratiundervisning riskerar de att bli marginaliserade i samhället. Så det är viktigt att ambitionerna att utbilda inte stannar vid policy, utan att det verkligen implementeras i skolans vardag, säger Thomas Nygren och lyfter fram lärarens roll som avgörande både som kunskapsförmedlare och som handledare i kritiskt tänkande.

– Vi vet från studier att lärarledda och elevaktiva övningar ger bäst resultat. Det innebär att läraren visar, förklarar, utmanar och skapar utrymme för reflektion. Studier visar också att ämneskunskaper i exempelvis samhällskunskap och naturvetenskap är centrala för att kunna tolka och värdera information på ett kritiskt sätt.

Mer kontextbunden

För några decennier sedan låg fokus i skolans undervisning i källkritik på att värdera tryckta källor. I dag präglas informationsflödet av algoritmer i sociala medier som i stort sett alla medier förhåller sig till för att nå till en viss målgrupp eller för att nå ut till så många som möjligt. Samtidigt framstår skillnaden mellan fakta, åsikter och information avsedd att påverka ofta otydligt, särskilt i de digitala plattformarna. Med hjälp av AI-teknik genereras trovärdiga men falska texter och bilder, och desinformationen är ofta delvis sann och emotionellt laddad.

– Det innebär att källkritiken måste vara mer kontextbunden och inkludera förståelse för digitala strukturer, som algoritmer och hur teknologiska system kan påverka hur vi tänker, uppfattar, lär, minns och fattar beslut, så kallad teknokognition. Källkritik är därför inte bara en färdighet, utan en demokratisk kompetens.

Lateral läsning har gett goda resultat

Flera forskningsbaserade metoder har visat sig fungera väl för att utveckla källkritisk förmåga. Lateral läsning – att snabbt kontrollera information genom att jämföra flera oberoende källor – är en strategi som visat goda resultat. Även spelbaserade interventioner, där elever till exempel får konstruera egen desinformation har visat sig öka förståelsen för manipulationstekniker. Thomas Nygren har bland annat deltagit i forskningen om spelet Bad News där elever får lära sig att skapa desinformation för att förstå hur manipulation fungerar.

– I bästa fall kan det fungera som ett slags ”informationsvaccinering”. Viktigt är att detta sker i autentiska klassrum, inte bara i labbmiljöer, och att det kopplas till diskussion och reflektion och kunskaper i samhälls- och naturvetenskap. Dessutom behövs upprepade insatser för att bygga långsiktiga effekter.

En cynisk inställning

Andra exempel på digitala verktyg är Nyhetsvärderaren som kan utveckla förmågan att söka och jämföra information från flera källor och som kan kompletteras med material för undervisning i fem skolämnen. Omvänd bildsökning med sökmotorer som Google kan också användas för att ta reda på var en bild först publicerades eller om bilden manipulerats.

Undervisning i källkritik riskerar att skapa en ensidigt misstänksam hållning till information. En cynisk inställning – att ”inget går att lita på” – kan växa fram om fokus enbart ligger på att avslöja fel och manipulation. Därför behöver undervisningen också syfta till att utveckla källtillit, förmågan att känna förtroende för trovärdiga, välgrundade källor. Elever behöver lära sig hur tillförlitlig information känns igen, hur den kontrolleras och varför vissa källor förtjänar mer tillit än andra.

– Ett sätt att utveckla förmågan att värdera källors trovärdighet är att betona alla människors begränsningar att kunna avgöra vad som är falskt och sant – att utveckla en slags intellektuell ödmjukhet!

Integrerad del av skolans vardag

Thomas Nygren menar att undervisningen för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt behöver vara en integrerad del av skolans vardag – i flera ämnen och genom hela skolgången. Undervisningen behöver också anpassas efter olika elevers behov. Särskilt elever med svag socioekonomisk bakgrund eller yrkesinriktning riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap, där förmågan att hantera information blir en avgörande skillnad.

Sätts på prov med AI

Utvecklingen av AI har snabbt ändrat förutsättningarna för källkritik. Tekniker som deepfakes, syntetiskt tal och AI-genererade texter gör det svårare att avgöra vad som är sant.

– Samtidigt erbjuder AI också möjligheter för utbildning, exempelvis genom stödverktyg eller simuleringar. Undervisningen behöver både förmedla en kritisk förståelse av tekniken och erbjuda konkreta verktyg för att hantera konsekvenserna, säger Thomas Nygren.

Vad vet vi om hur undervisning i källkritik kan påverka ett samhälles demokrati?

– Forskningsresultat visar att undervisning i källkritik ger resultat särskilt när den kopplas till elevernas verklighet och bygger på både ämnesinnehåll och didaktisk variation – att man tar upp desinformation, opinionsbildning, källkritik och andra relevanta ämnen och begrepp från flera perspektiv och ämnesområden.

– Genom att kombinera tekniska färdigheter, kritiska strategier och ett reflekterande samtal om tillit, påverkan och kunskapens villkor, går det att skapa undervisning som rustar elever att agera i en komplex informationsvärld.

Sverige långt fram

Thomas Nygren är delaktig i flera forskningsprojekt för att utveckla hjälpmedel för undervisning i kritiskt förhållningssätt. Ett nytt spel, Source, är resultatet av det han och andra forskare vet från tidigare forskning om vad som är effektiv undervisning.

Den internationella forskningen om hur undervisning i kritiskt förhållningssätt och om demokrati är begränsad, men Sverige ligger relativt långt fram. Just nu har forskningen minskat på grund av nedskärningar och avbrutna projekt inom området eftersom verksamheten anses kontroversiell i USA då den lyfter fram fakta om ämnen som vaccinering, inkludering och diskriminering i strid med USA:s presidents och myndigheters riktlinjer. Onlinespelet Go Viral med utgångspunkt från covid-epidemin och desinformation om vaccin har förlorat sin finansiering.

– Den innehöll fakta om vilseledande information om vaccin som bland andra president Trump delat. I princip alla forskare i USA, som håller på med det som jag gör i Sverige, har fått sina forskningsmedel strypta. Det får sannolikt konsekvenser eftersom demokratin måste återerövras varenda dag.