Läraren: ”Elevernas frågor om litteratur kan användas i undervisningen”

Under fyra veckor kretsar undervisningen i svenska kring en gemensam bok. Tre lektioner i veckan ger drygt tio lektioner när eleverna läser, analyserar, diskuterar och bearbetar texter innan det är dags att skriva uppsats, en essä, om boken.

– Det är en ynnest att få arbeta så mycket med litteratur som vi gör på IB-programmet, säger Björn Kohlström som undervisar i svenska och engelska på Per Brahegymnasiet i Jönköping. Det internationella IB-programmet har i ämnet svenska en renodlad litteraturkunskap eller en kombination av litteratur- och språkstudier, till skillnad från de nationella programmen som i svenska också ska hinna med mer litteraturhistoria och att utveckla språket med bland annat retorik och argumentation som viktiga moment.

Varierade diskussionsfrågor

Under läsningen använder Björn Kohlström varierade diskussionsfrågor som verktyg för eleverna att analysera texten.

– Eleverna kan få fördjupa sig inom en specifik aspekt. Om vi läser Söderbergs Doktor Glas kan de gruppvis utforska olika spår som outsiderbegreppet, existentialism, Nietzsche eller dödsstraffets historia. Med utgångspunkt från en viss aspekt närläser de texten och analyserar innehållet.

– Jag uppmuntrar till att markera i texten och det får eleverna göra på egen hand, men någonstans mitt i kursen visar jag också hur en riktigt ambitiös närläsning kan se ut när nästan all text är understruken och kommenterad. Vissa elever vill använda olika färger för att få översikt och jag uppmuntrar verkligen till att hitta sitt eget system.

Personliga arbetssätt

Möjligheten att eleverna kan arbeta med litteratur på personliga sätt är viktigt, tycker Björn Kohlström som anstränger sig för att inte slå ner på elevers tolkningar även om de inte stämmer med hans egen eller det förväntade.

– Öppna tolkningsvägar är viktiga även om jag ibland vill styra dem i en viss riktning som jag vet fungerar från tidigare klasser eller annan erfarenhet. När de presenterat sina tolkningar och jag delar dem med klassen kan jag lägga till tolkningar som jag tycker är viktiga att eleverna också får ta del av.

Sedan några år arbetar Björn med elevernas egna frågor i undervisningen. En bit in i kursen får eleverna utforma egna frågor som fyller flera funktioner för både inlärning och bedömning. För att förstå hur texter kan analyseras på olika nivåer ska en fråga som eleverna skriver vara enklare utan att vara en ja- eller nejfråga, och en svårare.

– Jag har upptäckt att elevernas frågor om litteratur kan användas i undervisningen på flera sätt. Det blir en väg in att läsa mer kreativt och förstå skillnaden mellan att läsa ytligt och på djupet. Frågorna visar också vad eleven har förstått, vilken ambitionsnivå de har och fungerar som en sporre för de som inte är så motiverade.

”Deras frågor tas på allvar”

Frågorna som eleverna har formulerat kan Björn använda på en kommande lektion.

– Det underlättar för mig som lärare och de elever som inte är så motiverade uppmuntras av att just deras frågor tas på allvar och används i undervisningen.

Bedömningen sker löpande internt och med examination i form av essäskrivning och redovisad närläsning av två texter. Betygskriterierna för essäerna på IB-programmet omfattar språk och struktur, tolkning och analys.

– De ska tolka och analysera hur författarna skriver och de är uppmuntrade att tänka självständigt och inte bara upprepa allmänna beskrivningar som att ”Främlingen är en roman om existensialismen” utan hellre tänka ett steg längre och komma med egna idéer och referenser.

Läraren måste kunna texterna väl

Kraven på sig själv som lärare framstår som höga när Björn Kohlström beskriver hur han förbereder sig för en kurs.

– Jag tycker att man måste kunna de texter som man undervisar om väldigt väl. Man måste lära sig om författaren för att ge en nödvändig kontext om vilken situation författaren befann eller befinner sig i, vilken tradition de förhåller sig till och om de kanske leker med den eller är pionjärer för något helt nytt. Jag vill också förmedla att jag tycker att litteratur och läsning är bra och intressant!

– Jag är också lärare för att jag vill lära. Jag byter regelbundet ut böckerna som jag undervisar om och även om det kräver mer arbete att välja ut en passande bok och läsa in sig är det helt enkelt roligare att variera litteraturlistorna – då blir jag också en bättre lärare. Men en termin med mycket annat som tar tid kan jag välja mindre förnyelse.

Tid som krävs

Björn Kohlström har arbetat som lärare på IB-programmet i drygt 20 år och upplever ett ökande problem med att eleverna inte har samma uthållighet att läsa böcker. Samtidigt är det viktigt att inte underskatta vilka böcker eleverna uppskattar och orkar med.

– Man vet aldrig på förhand vilka böcker som väcker mest engagemang. Jag har haft mina fördomar och tänkt att eleverna ska ta emot en bok på ett sätt som visar sig inte alls stämma. Om jag förutsätter att jag måste förenkla och anpassa så leder det inte till en bättre undervisning. Det som krävs är tid och då kan alla elever få chansen att upptäcka böckerna.

Uppskattar fördjupningen

Som elev var Björn själv ”slarvig och uppkäftig” och har inget emot att få jobba i motvind med elever som ifrågasätter.

– Det är inte ovanligt eleverna på de första lektionerna säger att böckerna inte ger dem något och att de är tråkiga. Men när vi fördjupat oss i boken några veckor uppskattar de texterna mer och mer.

– Skulle vi inte hinna fördjupa oss kunde undervisningen nästan varit bortkastad. Man måste få möjligheten att ta tillvara alla frågor som väcks hos eleverna. Om det finns ett universalmedel för att skapa intresse för litteratur så är det tid för samtal och fördjupning!