För Marléne Johansson är slöjd en kombination av teori och praktik med enorma möjligheter och stora utmaningar.

– Man funderar och så sätter man i gång. Men så blir det kanske inte som man tänkt sig när redskapet möter materialet: ”Oj! Nu klippte jag för mycket! Vad ska jag göra nu?”

– Det krävs en ständig växelverkan mellan teori och praktik och processen är inte vid sidan om, utan integrerad i arbetet med att skapa, framställa. Det är också omöjligt att inte lära i slöjden – frågan är vad man lär sig?

Redan som elev i grundskolan ifrågasatte hon omgivningens reaktion på hennes slöjdande.

– När jag hade sytt dit en manschett på en ärm fick jag höra att jag var så ”praktiskt lagd”, men jag begrep inte vad de menade. Jag visste ju att jag först hade resonerat och tänkt ut det där – och jag var ju även förtjust i matte! Jag mer än anade att slöjdandet var mer komplext än det verkade och det fick mig att så småningom börja forska.

Läraryrket var självklart för Marléne Johansson och efter nära tjugo år som lärare i textilslöjd började Marléne parallellt läsa pedagogik och psykologi vid Göteborgs universitet.

– Jag ville veta mer om problemlösningen, vad som händer i ”flowet” och hur man mest effektivt undervisar om slöjd. Vad är det som sitter i händerna och huvudet och kroppen och hur samordnas det där? Då fanns inte begrepp som slöjdprocessen och handlingsburet kunnande trots att de är så självklara för att kunna sätta ord på vad som händer i undervisningen och lärandet.

En sax inte bara en sax

Så småningom fick Marléne möjligheten att gå en pedagogisk forskarutbildning och påbörjade ett projekt med klassrumsobservationer i slöjdundervisningen.

– Jag samlade in en förskräcklig massa videomaterial under en termin som jag sedan satt och analyserade under ett helt år. Arbetsamt och spännande! Resultatet blev en avhandling som heter Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. Den blev väldigt uppmärksammad och fick tryckas tre gånger för att möta efterfrågan. Det säger en del om behovet av forskning inom slöjdämnet då, men även i dag behöver vi mycket mer forskning för att förstå hur lärandet går till och hur handlingsburen kunskap fungerar.

– Det finns fortfarande så mycket till synes självklar kunskap och många begrepp som vi inte riktigt har satt ord på. Ett exempel är hur begreppen är laddade med mening utan att vi kanske tänker på det. För många är en sax en sax, men om någon ber mig hämta en sax väcks en massa frågor: vilket material ska den användas till? Måste den klara en millimeternoggrann klippning och vem ska hålla i den, exempelvis.

– Att kunna benämna en sax begreppsmässigt som ett redskap för att klippa med, hänger ihop med erfarenheten av att använda saxar och med språket – när vi talar om sax och inte ”klippare” – och vilka syften saxar har konstruerats för och vilka traditioner som har lett till att saxarna ser ut och används som de gör. I slöjdundervisningen kan elever få möjlighet att ta del av både gamla och dagens redskaps inbyggda kunskaper för bästa funktion. På så vis kan saxar och andra redskap också bli kultur- och generationsöverskridande i undervisningen.

Nyttan ifrågasätts trots popularitet

Trots att slöjdämnet saknar samma omfattning av forskning som andra ämnen och att nyttan med ämnet ibland ifrågasätts av exempelvis föräldrar och i media ligger det i topp i popularitet hos eleverna.

– Det är ett dilemma för undervisningen eftersom det förmodligen lett till att färre efterlyst en professionalisering och förbättring. Oavsett undervisningens kvalitet har slöjden uppskattats av eleverna, men det finns enorma möjligheter att ta vara på ämnet på så många fler sätt. I dag uppmärksammas det på ett bra sätt för exempelvis undervisning om hållbarhet, men det är mindre känt hur viktigt det är för hantverksskicklighet som krävs i vardagen eller i yrkeslivet som exempelvis tandläkare och snickare.

Forskningen inom slöjd domineras av de nordiska länderna där ämnet också är obligatoriskt i skolan. Slöjdlärarutbildningen i Finland har sedan 1970-talet inslag av forskning och har en längre tradition av forskning vid universiteten. Marléne Johanssons första professur var i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi och inom något år blev hon även professor i Formgivning, konst- och hantverksdidaktik vid Universitetet i Sørøst, Norge, och så småningom även i slöjd vid Göteborgs universitet. Under några år hade hon tre professorsanställningar samtidigt.

Utlopp för slöjddriften

I dag är Marléne delaktig i olika forskningsprojekt och ordförande för den vetenskapliga tidskriften Techne serien om forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap. Hon menar att behovet av forskning är stort, men efterlyser framför allt praktiknära forskning med studier i klassrummet och intervjuer med elever.

– Det är av flera skäl enklare att fråga lärare och lärarstudenter, men vi behöver veta mer om vad som händer med och hos eleverna i undervisningen: en sak är att säga vad man gör, men en annan vad som faktiskt händer. Vi vet att elever i intervjuer kan säga att de inte lär sig något, men med video ser man att eleven utvecklas och lär sig. Eleven kan också säga att hon eller han gjort allting själv, men videon visar på ett avgörande samarbete mellan eleverna.

Marléne Johansson brinner för lärandet hos eleven och tycker att det mest värdefulla med läraryrket och forskaruppdraget är att se elever få utlopp för det hon kallar slöjddriften:

– Man ser det i elevens ögon. Även efter att det kanske har varit konflikter i klassrummet och jobbigt för en elev som har stora utmaningar att lära, men som i slöjdundervisningen har fått möjlighet att laga sina mopedhandskar och tittar på vad han eller hon har gjort: det är glädje och stolthet som får eleven att växa. Alla har slöjddriften och vi måste bara locka fram den.

Referenser och lästips

Johansson M. (2002). Slöjdpraktik i skolan : hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Gothenburg University Library.
gupea.ub.gu.se/handle/2077/15749

Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd Techne Series: forskning i slöjd och slöjdpedagogik.
journals.oslomet.no/index.php/techneA