Vilt växande gräsmattor lär och ger elever handlingskompetens

Att insekter har viktiga roller i ekosystemen och är avgörande för sånt vi tar för givet som frukter, grönsaker och andra livsmedel kan elever läsa sig till. Men forskare vid Karlstads universitet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att unga människor också kan uppmuntras att få insekter i sin närhet att trivas.

–  Vi tycker att det är viktigt att eleverna kopplar undervisningen i klassrummet till något som de sedan gör själva. Något som gynnar växt- och djurlivet på skolgården eller hemma – att eleverna får en handlingskompetens grundad i kunskaper om biologisk mångfald, säger Peter Lampert som är universitetslektor vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap vid Karlstads universitet.

Viktigt att förstå processerna bakom

Inom projekten Actions for insects och Lära och leva med insekter har Peter Lampert tillsammans med andra forskare vid Karlstads universitet tagit fram undervisningsmaterial om biologisk mångfald och arrangerat aktiviteter för att skapa miljöer som gynnar biologisk mångfald nära eleverna som på deras skolor, i parker och i bostadsområden. Peter Lampert är tidigare lärare i biologi och matematik och ser ett grundläggande värde i att koppla teori till handling.

– Det finns så många kriser i världen som eleverna hör, läser och pratar om: klimatförändringarna, minskning av biologisk mångfald och så vidare. Det är viktigt att de förstår processerna bakom, men också att de får möjligheten att göra något själva. Att de får uppleva att förändring är möjligt, säger Peter Lampert.

”Minsta möjliga tid för kringarbete”

Forskarna har tagit fram och utvärderat undervisningsmaterial för både teori och aktiviteter på skolor i årskurs 7 i Karlstad och även i Wien, Österrike, för elever i årskurs 6–9 (åldrarna 11–16 år) och erbjuder i dag stödet för undervisning till lärare på flera skolor för i stort sett alla årskurser. Det finns en koppling mellan undervisningsmaterialet och respektive lands ämnesplaner.

– Som tidigare lärare vet jag hur tidspressen kräver att den här typen av aktiviteter inte tar för mycket resurser från lärarnas tid och vi försöker utforma lärarnas stöd så att de behöver lägga ner minsta möjliga tid för kringarbetet.

Teorin om ekosystem, biologisk mångfald och samspelen mellan växter och djur varvas med aktiviteter som att exempelvis eleverna får spela insekter som ska hämta nektar i blommor. Eleverna får då korta eller långa sugrör beroende på vilken insekt de spelar och ska sedan dricka vatten ur blommor av papper som motsvarar förutsättningarna för insekter som ska hämta exempelvis lättåtkomlig nektar från en hundkexblomma eller svåråtkomlig näring från en kaprifols långsmala blomma.

Kartläggning med app

Grundläggande för forskargruppens arbete har varit att utforma undervisningen så att elever också kan påverka och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald var de än bor eller var de än går i skolan.

– Förutsättningarna skiljer sig en hel del mellan en skola i storstaden Wien och en skola i utkanten av Karlstad eller Nynäshamn. På en skola som har gröna ytor kan elevernas kunskap omsättas i praktiken på den egna skolan medan eleverna som varken har växtlighet vid skolan eller hemma behöver få veta hur man indirekt kan påverka förutsättningarna för fungerande ekosystem. Då kan det handla om att informera sin omgivning eller att bli en medveten konsument när man väljer produkter i affären.

Om läraren bedömer att eleverna själva kan påverka den biologiska mångfalden i sin närhet kartläggs först växter och djur med hjälp av appen Inaturalist som hanteras av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Artdatabanken. Sedan tar lärare och elever hjälp av undervisningsmaterialet och andra källor och verktyg för att resonera sig fram till vilka insatser som kan gynna den biologiska mångfalden för just den mixen av växter och djur.

”Eleverna presenterar sina idéer”

Även om en skola har gott om växtlighet kan lärare och elever möta problem när det gäller inflytande över hur växtligheten på den egna skolan sköts.

– Kommunen har kanske redan upphandlat skötseln för hela året, men då har vi exempel på hur eleverna samlat och presenterat sina idéer om förbättringarna som sedan accepterats och genomförts. Det kan handla om att delar av gräsmattorna inte ska klippas under perioder, att både gräsmattor och ogräs får växa vilt så att många olika typer av blommor kan växa till sig, att undvika bekämpningsmedel och att plantera växter som det är ont om, men som vissa insekter kan behöva för att överleva.

Insats att inte klippa gräset

Forskningsprojekten och utvecklingen av undervisningen pågår parallellt med att skolor i dag använder undervisningshjälpmedlen.

– Nu utvecklar vi möjligheterna att följa upp hur förändringarna påverkar. Exempelvis hur många växter finns det inom ett visst område och hur utvecklas det efter en insats som att inte klippa gräset? Det finns utmaningar med att insatserna sker på våren, men inte kan följas upp under sommarledigheterna eller att biologiundervisningen är förlagd på höstterminen när det inte går att följa insekters och växters utveckling – men det är sånt vi hoppas hitta lösningar på!

Lärare som är intresserade av att lära sig mer om forskningsprojekten och få tillgång till undervisningsmaterial kan läsa mer på hemsidan Actions for Insects.

Peter Lampert är universitetslektor vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap vid Karlstads universitet.