TEMA NATURVETENSKAPLIGA LABORATIONER
Läraren: ”Minst ett labb per ämnesområde!”

Att göra något praktiskt i undervisningen är roligt. Det använder läraren Linn Hansen för att skapa lärande laborationer i biologi på högstadiet.
– Jag väljer ut laborationer som ger tillräckligt bra förståelse för området och som fungerar med förutsättningarna på skolan. Jag försöker få med minst ett labb per ämnesområde!
Att se bakterier och svampar från sina egna händer växa explosionsartat på en odlingsplatta, mäta ett mensskydds absorptionsförmåga, följa en fågelarts chanser att överleva i en främmande miljö och diskutera riskerna med att skaffa barn om man har anlag för en genetisk sjukdom. Det är ett litet urval av vad Linn Hansens elever på Änglagårdsskolans högstadium fått vara med om på biologilektionerna de senaste åren.
– En laboration väcker ofta diskussion och frågor hos eleverna som jag kan använda i undervisningen, säger Linn Hansen som är lärare i teknik, biologi och matematik på Änglagårdskolans högstadium i Göteborg.
– När vi utforskar genetik genom att rita upp ett släktträd och slå tärning om vilka anlag som kan föras vidare tar många elever självmant upp etiska frågor. Ska föräldrar med ärftliga anlag skaffa barn om de vet att barnet kan bli sjukt? Vi får också anledning att reda ut begrepp som recessiva respektive dominanta anlag och ta reda på hur farliga sjukdomar är. Kan cystisk fibros behandlas och vad kan det innebära för den med anlag som funderar på att skaffa barn?
”Kan inte smutsa ner hur mycket som helst”
Att lärandet blir roligare och förståelsen djupare inom ämnesområdet gör att hon försöker få in ett labb i varje ämnesområde i biologi samtidigt som hon måste ta hänsyn till många praktiska omständigheter som sätter gränser.
– Det är allt från att jag alltid har helklass i biologi till att vi har skoförbud och heltäckningsmattor i lektionssalarna, säger hon och skrattar. Hon har avstått halvklasstiden och labbsalen till förmån för fysiken och kemi.
– Det kan alltså inte stänka och smutsa ner hur mycket som helst när vi håller på och med helklass kan jag inte följa och stötta eleverna individuellt. Sen planerar jag laborationerna efter ålder och kunskap också. Genetiken väntar jag med till nian för att öka chanserna till en vettig etisk diskussion.

”En laboration väcker ofta diskussion och frågor hos eleverna som jag kan använda i undervisningen”.
Inspiration och stöttning till undervisningen hämtar Linn från universitet och kollegor. Bland annat erbjuder Uppsala universitets Bioresurs förslag och instruktioner för laborationer kopplade till flera ämnesområden som kropp och hälsa, cellbiologi, evolution och bioteknik anpassade för olika åldrar.
– De har massor av bra underlag på sin hemsida, men också fortbildningskurser. Jag har gått en tvådagarskurs om mikrobiologiska laborationer för ämneslärare som ledde till att jag vågar göra lite mer avancerade labb med odlingar. Exempelvis använder jag agarplattor, burkar med gel och näringsämne, för att undervisa om cellära och smittspridning i praktiken.
– Eleverna får stoppa ett finger på plattan, doppa en nyckel eller topsa ett handtag och se hur bakterier och eventuell svamp växer till. Det hinner hända en hel del på en odlingsplatta under en vecka och eleverna blir minst sagt engagerade av resultatet även om det inte är så inbjudande!
Pluggade till ingenjör
Som på många andra högstadieskolor saknas temperade skåp för odlingsplattor, men det är inget hinder.
– Man får anpassa odlingstiden i stället. Själva plattorna beställer vi från Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Trots att Linn Hansen drömde om att bli lärare under sin uppväxt började hon plugga till ingenjör efter gymnasiet.
– Vi har en massa lärare i släkten och mamma, som är lärare som sin mamma, avrådde mig bestämt. ”Läraryrket är för slitsamt, jobbigt och högljutt: gör något annat!” Men för att dryga ut studentkassan hoppade jag in som vikarie och det var helt enkelt så roligt att jag blev fast.
Från Chalmers tog Linn med sig poäng från fyra års studier i bland annat teknik och matematik och har läst in pedagogik, fysik och biologi för behörigheterna.
– Jag gillar nya utmaningar så det passar väldigt bra att det kommer nya elever hela tiden! Och jag uppskattar chansen att revidera mitt tankesätt: ”Nu har jag provat att undervisa om evolution på det här sättet. Det gick ju bra, men kan man göra det bättre?”
Fysiken och biologin läste hon in med fristående kurser.
– Det var en fantastisk möjlighet att själv välja kurser och jag har fortsatt att läsa som fortbildning. Exempelvis har Högskolan Väst mycket att välja mellan och jag läser gärna Göteborgs universitets kurser om astronomi.
Labbrapporten i låst läge
Från fristående kurser som Linn gått för sin egen skull har hon också inspirerats till labb i sin undervisning.
– Exempelvis har jag förenklat ett sätt att estimera ett större områdes population av växter genom att räkna i ett mindre område. Jag klippte snören som eleverna fick lägga i en cirkel och hitta en plats som de tyckte var representativ för skogsdungen.
I processen med att planera, genomföra och utvärdera en laboration är det svårare att bedöma det praktiska genomförandet i helklass. I stället väljer Linn att framförallt bedöma andra moment.
– Eleverna skriver labbrapporten i låst läge och jag kan använda det för att bedöma slutsatser och analyser.
Linn Hansen ser en poäng i att en biologilaboration ska vara något speciellt och särskilt värdefullt.
– Just det kan vara en större utmaning med digitala labb, men då får man hajpa forskarna bakom programmet och att laborationen kommer från det och det universitet. Men även praktiska labb som inte är så spektakulära kan behöva sin inramning – det ska alltid kännas betydelsefullt att arbeta naturvetenskapligt!
Linn Hansen är lärare i teknik, biologioch matematik på Änglagårdskolans högstadium i Göteborg.
Lästips och referenser
- Uppsala universitet. Bioresurs (Nationellt resurscentrum för biologiundervisning)
bioresurs.uu.se/Högskolan Väst
hv.se/Änglagårdsskolan
anglagardsskolan.se