Det var i undervisningen som Zofia Hammerins intresse för skolans hälsofrämjande, lärarens roll och ett salutogent perspektiv – att främja hälsa snarare än fokusera på ohälsa och risk – väcktes.
Läraren har stor betydelse för elevers hälsa, visar internationell forskning. Men i svenska gymnasiers elevhälsoplaner är lärarens roll i hälsofrämjandet otydlig, visar en studie där 26 gymnasieskolors planer har analyserats.
– Läraren nämns i planerna och kan lyftas fram som viktig, men det kopplas inte till något specifikt ansvar eller specifika handlingar, säger forskaren Zofia Hammerin som menar att otydligheten kan bidra till stress för lärare, men också ge utrymme för anpassning.
Av: Johan Boström
Publicerat 2024-06-10
Att elevhälsoarbetet börjar i klassrummet genomsyrar styrdokumenten för elevhälsoarbetet i svenska skolor. Men i gymnasieskolornas egna elevhälsoplaner framgår det inte tydligt vilket ansvar läraren har eller hur hen ska handla.
– Om man undervisar på en skola så arbetar man med hälsa. Det är både lärare och elever som vi har intervjuat överens om, säger Zofia Hammerin, doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
– När jag har talat med lärare om de anser att de jobbar med elevernas hälsa varierar svaren. Vissa säger ja, andra ”nja” i betydelsen att de arbetar indirekt med elevernas hälsa och andra svarar ”nej, det gör elevhälsopersonalen”. Men när lärare resonerar vidare på kommer de oftast till slut fram till att de arbetar med att få eleven att trivas i klassrummet, att eleverna ska må så bra som möjligt och att de ska lyckas så bra som möjligt i skolan. Det är ju kärnan i läraruppdraget och det innebär att man också arbetar med hälsa.
Zofia Hammerin har tillsammans med andra forskare analyserat 37 elevhälsoplaner från 26 olika skolor i 22 kommuner spridda över landet. Analysen visar att innehållet varierar stort. Den kortaste elevhälsoplanen var fyra A4-sidor lång och den längsta 32 sidor.
Knytas till konkreta åtgärder
Tidigare forskning av den skotske läkaren och forskaren Andrew Tannahill visar att hälsofrämjande mål måste knytas till konkreta åtgärder för att vara meningsfulla och användbara i skolan. Men i de undersökta gymnasieskolornas elevhälsoplaner är lärarens roll ofta otydlig. I analysen av skolornas planer använder forskarna uttrycket ”diskursiv skugga” för att beskriva att läraren nämns och till och med kan lyftas fram som viktig, men läraren kopplas inte till något specifikt ansvar eller vissa handlingar.
– Ansvaret och uppdraget finns med diskursivt, men bara som en skugga. Så var det på de flesta skolor: 23 av 37, säger Zofia Hammerin.
De få gånger som läraren nämns i de undersökta elevhälsoplanerna i relation till något ansvar, är det oftast närvarokontroll, extra anpassningar och relationsfrämjande som lyfts fram som faktorer som läraren förväntas bidra med. Det vill säga uppgifter som redan finns inom läraruppdraget.
– Vi vet inte varför de uppgifterna, som egentligen är självklara, är inskrivna i planerna, men det kan bero på att det är så svårt att sätta ord på vad hälsofrämjande betyder. Då är det enklare att välja det som läraren redan gör.
Utöver att elevernas hälsa riskerar att lida av att lärarens roll inte konkretiseras kan otydligheten också drabba lärarnas arbetssituation.
– Det finns en fara med att man vet att man ska jobba med något, men inte vad man ska göra. Det kan bidra till stress för lärarna som har förväntningar som de inte vet hur de ska leva upp till.
– Samtidigt kan det finnas en fördel med att ”hälsofrämjande” är ett flytande begrepp för att kunna anpassa arbetet till exempelvis olika verksamheter och elevgrupper. Men igen, om begreppet hälsofrämjande är så otydligt att ingen tar ansvar eller begriper vad det innebär finns risken att elevhälsoplanerna inte alls tillämpas.
Zofia Hammerin har själv undervisat i svenska och engelska som gymnasielärare. Det var i undervisningen som hennes intresse för skolans hälsofrämjande, lärarens roll och ett salutogent perspektiv – att främja hälsa snarare än fokusera på ohälsa och risk – väcktes.
– Jag visste inte riktigt vad jag kunde eller borde göra när jag mötte elever som inte mådde bra. Eftersom jag, i rollen som lärare, mötte eleverna mest borde det väl vara jag som också bidrar mest till inte minst deras psykiska hälsa? Men det var tydligare för mig att skolsköterska, kurator och rektor arbetade med elevhälsan, men jag tror att både jag och eleverna hade varit hjälpta av tydligare vägledning om vad elevhälsoarbetet innebär och vilken roll läraren har.
Zofia Hammerins avhandlingsprojekt Elevhälsoarbete i gymnasieskolan är en del av den praktiknära forskningen inom Research in inclusion, democracy and equity, RIDE.
Elevhälsa i samverkan
Enligt skollagen ska elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Lagen uppdaterades med nya skrivningar om elevhälsan sommaren 2023. Enligt 25 § ska elevhälsans arbete ”bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal”.
Referenser och lästips
Gustafsson, J.-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., … Persson, R. S. (2010). School, Learning and Mental Health : A systematic review.
https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39016
Linnéuniversitetet. Doktorandprojekt: Elevhälsoarbete i gymnasieskolan.
https://lnu.se/forskning/forskningsprojekt/doktorandprojekt-elevhalsoarbete-i-gymnasieskolan/
