”Lärare måste veta syftet med bedömningar om lärandet ska främjas”

Att mäta och värdera enskilda elevers lärande eller att bedöma undervisningen kan delas in i bedömning som läraren tar initiativ till respektive den som initieras utifrån, exempelvis av kommunen, Skolverkets nationella prov eller internationella Pisa. Forskaren Helena Sjunnesson har särskilt intresserat sig för uppdelningen i det hon kallar interna respektive externa bedömningar i klassrummet, eftersom även de som läraren inte har tagit initiativ till kan påverka undervisningen och få inflytande över hur lärarna arbetar med bedömning i övrigt.

Helena har genomfört studier i årskurs 2 till 5 och har bland annat undersökt lärarnas uppfattningar om bedömning i klassrummet. Antalet bedömningar har generellt ökat i undervisningen, exempelvis på grund av skolreformer som 2011 när betyg infördes i årskurs 6. Något som utmärker externa bedömningar i studierna är bristen på möjlighet att ta vara på bedömningens resultat för att förbättra elevernas lärande.

– Elevernas lärande måste ju vara det viktigaste, men i exempelvis en studie där lärarna använt det obligatoriska bedömningsmaterialet i matematik för årskurs 1 fick lärarna inget stöd i hur de skulle använda resultatet eller vad som kan ha påverkat resultatet i matematikprovet.

”Det är typiskt för externa bedömningar visar både min och andra forskares studier.”

– Provens resultat blev sämre jämfört med andra skolor, men varken kommunen eller skolan tog reda på vad lärarna behövde för ytterligare stöd i sin undervisning för att eleverna skulle få bättre resultat eller vad resultatet egentligen betydde. Det är typiskt för externa bedömningar visar både min och andra forskares studier. Då tänker jag att man behöver göra ett omtag och ge förutsättningar för en gemensam riktning i hela organisationen. Man behöver svara på hur kommun, skola och lärare tillsammans ser på den här typen av bedömningar, vem som äger resultatet och hur lärarna kan använda även denna bedömning till del av sitt arbetsmaterial, vilket är det absolut bästa.

– I just exemplet med matematikprovet berättade lärarna att de fick skämmas när elevernas resultat inte levde upp till förväntningarna i jämförelse med andra skolor. Det tycker jag är farligt eftersom läraren inte ska behöva skämmas. I stället måste organisationen samarbeta med och hjälpa lärarna.

En stressfaktor

I exemplet med det obligatoriska bedömningsstödet i matematik menar Helena Sjunnesson att kommunen i stället hade kunnat stötta och förstärka den undervisningsmetod som lärarna använde. Den hade tydliga mål för elevernas lärande, men undervisningen var inte i fas med vad den externa bedömningen mätte och blev mest en stressfaktor för lärarna som snarast störde undervisningen.

– Lärare måste veta syftet med bedömningar om lärandet ska främjas. Den slutsatsen kan jag dra från flera av studierna.

Ett annat exempel är från årskurs fyra på en skola där kommunen valde att mäta läsförståelsen tidigt på höstterminen.

– Lärarna tyckte att de hade bra koll på var eleverna befann sig i förhållande till målen, men eftersom de knappt hade kommit i gång med undervisningen så tidigt på terminen blev resultatet relativt lågt. Den låga siffran för läsförståelse visste varken lärarna, skolan eller kommunen vad de skulle göra med, men den blev ändå en slags sanning. Det var ju ett konkret mätvärde oavsett hur läraren uttryckte sig om undervisningen i läsförståelse. Syftet med mätningen kan vara god, men det kan också vara ett uttryck för att man misstror lärare: ”lärarna klarar inte riktigt att följa sina elevers utveckling, men nu har vi en siffra som facit!”

Men finns det inte ett värde i en extern bedömning för att säkra likvärdigheten för eleverna oavsett skola eller lärare?

– Ja, det kan fylla en sån funktion, men det finns fortfarande ett avgörande värde i att bedömningen kan användas för att främja lärandet. Ett annat exempel på att det kan bli fel när man vill mäta utifrån är att man slår ihop en bedömning till att uppfylla flera syften och mäta ”någon slags temperatur på undervisningen”, men när bedömningen inte är förankrad hos lärarna och undervisningen så säger mätningen inte så mycket eftersom det saknas kontext. I exemplet med testet av läsförståelse ledde det bedömningsuppdraget inte till fördjupade diskussioner om undervisningen. I stället identifierades endast enskilda elever som behövde stöd. Konsekvensen i det fallet blev att man satte in åtgärder på individnivå i stället för att arbeta vidare med hela gruppen. Man frågade sig inte vilket stöd som behövdes för hela klassen trots att undervisningen baserades på gruppen. Då la skolan över frågan till specialpedagogiken. Även om speciallärare kan behövas måste ju eleverna inte få specialundervisning hela tiden utan istället måste lärarna tillsammans med hela organisationen kunna planera sin undervisning för hela gruppen.

Påverkar lusten

Externa bedömningar har också visat sig kunna påverka elevers lust att lära, visar Helena Sjunnessons forskning.

– I en av mina studier beskrev eleverna att det är något annorlunda med just externa bedömningar, till exempel att något plötsligt ska göras på tid eller att eleverna ställs inför frågor som de inte klarar eftersom de inte känner igen dem från undervisningen. Även om de inte vet vad bedömningen ska leda till eller vilka konsekvenser det egentligen får, så förstår eleverna att det är något viktigt där de förväntas prestera bra och en del beskriver att de blir stressade i den situationen.

Elevernas perspektiv på bedömning inom ämnet svenska är ett av två spår som Helena Sjunnesson hoppas kunna forska vidare om de närmaste åren vid Högskolan Kristianstad.

– Det andra är lärarnas professionsutveckling och särskilt professionsutveckling i förhållande till bedömningsfrågor. Det är både angeläget och väldigt spännande, säger Helena Sjunnesson.

Referenser och lästips

Sjunnesson, H. (2023). Från mäta till möta: elevers och lärares uppfattningar och erfarenheter av klassrumsbedömning (Doktorsavhandling, Malmö University Press).
mau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1720322&dswid=-618