”AI ställer nya grundläggande krav på skolan”

Att AI-tekniken är samhällsförändrande är nog de flesta överens om. Men vad innebär det för elever, lärare och skolans uppdrag?

– AI ställer nya krav på skolan och det kanske mest akuta handlar om skolans demokratiuppdrag, säger Erik Winerö som i sitt arbete som gymnasielärare i svenska och religion arbetat med digitalisering i skolan under mer än tio år. Sedan 2020 har han även forskat vid Göteborgs universitet om hur lärares undervisning och bedömningspraktik påverkas av AI-tekniken.

– Vår demokrati bygger på att medborgare skapar sig uppfattning och fattar beslut utifrån dessa uppfattningar. Men när generativ AI leder till att man enkelt kan skapa fejkat ljud, bild och film som inte går att skilja från verkligheten, och när vi har AI-botar som aktivt påverkar opinionsbildning, så sätts våra normala förutsättningar för demokrati ur spel. Och eftersom ett av skolans viktigaste uppdrag är att upprätthålla demokratin blir dessa utmaningar oerhört viktiga att hantera. När AI gör det så enkelt att generera bild, ljud och film som inte går att skilja från verkligheten, och när AI-botar påverkar och styr flöden i våra sociala medier, så sätts våra normala förutsättningar för en fungerande demokrati ur spel, säger Erik Winerö som tror att förmågan att kunna avgöra om något stämmer eller inte, kritiskt tänkande, blir allt viktigare i framtiden.

– Den andra stora utmaningen är hur skolan ska utbilda för en oviss arbetsmarknad. Framtiden har aldrig varit så oviss som nu. Att sia om vilka yrken som försvinner och vilka som tillkommer och vilka kompetenser som kommer att behövas är svårt. Och även om vi vet om det så är det inte självklart att ungdomar väljer dessa utbildningar. Teknik och vård har i dag en relativt stor efterfrågan på personal, men eleverna söker sig inte till de utbildningarna.

”Skola är komplext och lösningar på komplexa problem är ofta inte de mest uppenbara.”

– Den tredje stora utmaningen är hur vi ska organisera skolan i en tid med AI. Skolan lider av bristande resurser. Det saknas pengar och behöriga lärare. AI har förutsättningar för att lösa en del av dessa problem. Frågan är hur? Det är lätt att tänka att AI-botar delvis ska ersätta lärare, att exempelvis varje elev ska få en egen skräddarsydd AI-lärare. Men vi ser hur exempelvis adaptiva läromedel, läromedel som med AI anpassar sitt upplägg och svårighetsnivå utefter varje elev, gynnar vissa elever men också missgynnar andra. Skola är komplext och lösningar på komplexa problem är ofta inte de mest uppenbara.

– Som i fallet med demokratiuppdraget och behovet av kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande är en förmåga som förutsätter kunskaper förankrade i vårt långtidsminne. Om jag säger att Norges huvudstad heter London så skakar du på huvudet eftersom du har kunskapen om att Norges huvudstad är Oslo. Den kunskapen är avgörande för ditt kritiska tänkande. Att säga att vi inte behöver lära oss fakta eftersom vi kan googla fram den underminerar vår förmåga att tänka kritiskt. Vårt arbetsminne har ingen direkt koppling till sökmotorer. På så sätt kan man säga att generativ AI också leder till en mer traditionell kunskapssyn. För att röra oss framåt behöver vi också se bakåt.

Erik Winerö beskriver sig som optimistisk när det gäller hur skolan kan anpassa sig efter utvecklingen och hur man som lärare kan utnyttja AI-tekniken.

– Det finns fantastiska möjligheter med AI och det är bra med en positiv förväntan, men den får inte vara för naiv, säger Erik Winerö och påminner om att skilja mellan att använda AI som ett verktyg och att undervisa om AI och dess effekter.

Erik Winerö konstaterar dock att det i dag inte finns särskilt många AI-tjänster tillgängliga som kan användas i skolans undervisning.

– Det finns många grundläggande krav som verktygen inte lever upp till. Var tar datan om användarna vägen? Var sparas det som matas in? Det finns många som menar att den senaste tekniken måste göras tillgängligt för eleverna nu, ”kosta vad det kosta vill”, men jag är inte säker på att man måste påskynda den utvecklingen. Man kan jämföra med undervisningen om trafik – om att vara en trafikant. Elever lär sig om trafiksäkerhet, men inte specifikt att köra bil.

Jämför med när IT kom in

Omvälvande teknikförändringar har ägt rum tidigare och Erik Winerö menar att man kan lära av hur datorer och internet påverkade samhället och skolans förutsättningar när de kom. En utmaning för forskningen är hur resultaten ska kunna vara relevanta och väsentliga trots den snabba utvecklingen. Men det finns faktorer och omständigheter som inte förändras.

–  Man måste försöka fånga det generella med fenomenet. Utgå från det som inte dateras av detaljer i teknikutvecklingen. Och även om AI är en samhällsomvälvande teknologi så existerar det också en stor hype runt AI som det gäller att försöka se igenom. Lyssnar man till vissa samtal som förs om AI och skola idag så kan man få uppfattningen att det är viktigare att få in AI i undervisningen än att säkerställa att eleverna faktiskt lär sig något. Vi såg precis samma sak när IT kom in i skolan. Läs- och surfplattor skulle revolutionera lärandet. Om man arbetar i skolan och hör någon säga att AI kommer att revolutionera lärandet tycker jag att man ska vara skeptisk. Ställ alltid motfrågan ”hur vet jag att eleverna lär sig något?”

Nyfiken skepticism

Som lärare tycker Erik Winerö att man bör ”eftersträva nyfiken skepticism” när det gäller AI.

– Man har allt att vinna på att utforska, testa och experimentera och ställa sig frågan om det passar för ens undervisning. Samtidigt har lärare en otroligt stor arbetsbörda och man kanske inte hinner med att ta ställning till detta också. Då kan man trösta sig med att det som var bra undervisning för tio år sen kommer vara bra undervisning om tio år också! Man kan alltså ta det lugnt och lära känna den här utvecklingen när man är redo för det. Men rektorer behöver också ge utrymme för enskilda entusiaster bland lärarna att omvärldsbevaka och testa och lära sig mer om den nya tekniken.

Ur ett internationellt perspektiv ser Erik Winerö både för- och nackdelar för just Sveriges skolor när det gäller AI-utveckling.

– Å ena sidan ligger vi långt fram när det gäller teknik och användning av teknik på företag och i samhället. Å andra sidan är vi inte snabba på att ta vara på det i undervisningen eftersom skolan är så decentraliserad. När teknikinköpen görs av respektive huvudman riskerar utvecklingen att gå långsammare. Det skulle vara en fördel om AI-verktygen var kompatibla med annan teknik, men så är det sällan. I andra länder med centraliserade inköp av teknik har de en fördel eftersom de kan göra stora inköp och utveckla egna system.

”Hade ingen kunnat förvänta sig”

Erik Winerös doktorandprojekt har pågått i fyra år och han hoppas vara klar inom ett par år.

– När jag började forskningsprojektet trodde jag inte att utvecklingen skulle gå så snabbt som den har gjort. Jag såg framför mig att man skulle kunna generera text, men att kunna genera film utifrån en textprompt, eller skriva kod för avancerade applikationer. Det hade ingen kunnat förvänta sig. Men det är en spännande del av den här forskningen: man måste vara beredd på att bli överraskad!

Referenser och lästips

Göteborgs universitet. Erik Winerö vid institutionen för tillämpad IT, avdelningen för lärande, kommunikation och IT.
gu.se/om-universitetet/hitta-person/erikwinero

TEDx. (1 december 2023). Cheating or Learning? Walking the AI tightrope in education [Video] Youtube.
youtube.com/watch?v=mEtAfbFr6RE