”Litteratur är en källa för personlig utveckling, kunskaper och färdigheter”

Caroline Liberg ser litteratur som en viktig resurs i undervisningen för en mängd olika ändamål. Alltifrån att utveckla en bred läs- och skrivförmåga till att förstå grunderna i ett källkritiskt förhållningssätt, inhämta kunskap och kunna uttrycka sin åsikt.

– Det är otroligt grundläggande för en demokrati att vi har aktiva medborgare som kan och vågar ta ställning och uttrycka sin åsikt. Skolan har en central roll att ge dem det språket – både fackspråk och allt som skönlitteraturen kan bidra med – från förskolan till gymnasiet.

Hon använder begreppet textrörlighet när hon beskriver hur lärare kan arbeta med litteratur i klassrummet och hur elever lär. Det handlar om att röra sig inom och omkring texter på olika sätt – genom form, innehåll, kopplingar till sig själv eller andra texter och om textens syfte och målgrupp.

– Vi kan välja att röra oss bara på raderna och närläsa – se hur enskilda ord och meningar  hänger ihop med nästa mening. I ämnen som matematik, fysik och kemi gör vi det för att exempelvis förstå hur matematiska operationer ska utföras eller hur formler ska uttydas.

Läsa mellan och bortom raderna avgörande

– Ett annat sätt är att röra sig mellan raderna. Att lägga till andra kunskaper, erfarenheter och upplevelser som eleven har för att se större samband och tyda det som inte är så tydligt uttryckt i texten.

– Idag är det också otroligt viktigt att kunna röra sig mellan olika gestaltningsformer. Att det som står skrivet kan uttryckas i en graf, diagram eller illustration av något slag.

– En elev kan också ställa sig ovanför texten och kritiskt fundera över varför det är skrivet på det här sättet? Vem har skrivit här? Källkritik: vad är det för källor avsändaren har använt? Vad är det för perspektiv och logik författaren anlägger i texten?

– I undervisning är det inte minst viktigt att få fundera över hur jag egentligen gjorde för att förstå det här. Hur gjorde jag för att upptäcka att jag hade läst fel? Vilka strategier jag kan använda. Ett sånt, så kallat metakognitivt, perspektiv är oerhört centralt.

– Sen kan man också röra sig bortom texterna. Att kunna ta med det lästa till andra sammanhang: referera i diskussioner, se analogier med sånt jag har upplevt eller läst i en annan text. Genom att röra sig på de här olika sätten så ger vi texterna liv och sätter dem i rörelse.

Enligt bland annat Pisas och Pirls internationella mätningar om läsförståelse i årskurs nio respektive i årskurs fyra klarar en fjärdedel i Pisa och en femtedel i Pirls i bästa fall endast att kunna förstå och välja ut enkla fakta, och endast se väldigt väl uttryckta samband i texter.

– De klarar bara att röra sig på raderna, men skönlitteraturen ger möjlighet att träna upp läsförmågan för att också klara av att läsa ”mellan och bortom raderna” vilket är avgörande för eleverna i skolan och för livet ute i samhället.

Strukturerade textsamtal

Caroline Liberg menar att litteraturen kan användas som ett effektivt verktyg i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan. Ett grundläggande sätt är strukturerade textsamtal: att läsa, samtala och skriva om innehållet och temana i texten. Vidare kan man genomföra olika aktiviteter med kopplingar till texterna och utveckla strategier för att förstå och analysera.

Samtidigt varnar Caroline Liberg för att alltför enkla metoder att arbeta med skönlitteratur kan urarta till en undervisning där ”skönlitteraturens själ och hjärta förloras”.

– Ett exempel är när skönlitteraturen framför allt eller kanske endast används för att utveckla enkla och instrumentella lässtrategier och inte alls för att få leva sig in i textens innehåll. Då används litteraturen på fel sätt och det är lätt gjort om man tappar fokus på hur den kan användas för att utveckla sig som människa och även sin språkförmåga.

– Konkreta sätt att arbeta med texter är att närläsa, välja ut ord och formuleringar i texten och kommentera sin förståelse av det och sedan få jämföra och diskutera med andra kamraters närläsningar. Att laborera med berättarperspektivet är också ett sätt: om en text berättas ur en hundägares perspektiv kan eleverna få berätta om samma händelseförlopp ur hundens perspektiv. Man kan också kasta om ordningen på händelserna eller ordföljden i meningar och sedan fundera över hur det påverkar förståelsen av innehållet och exempelvis spänningen i berättelsen.

”Det är förstås avgörande”

Caroline Liberg har varit delaktig i flera studier som undersökt hur textrörlighet kan användas i undervisningen. Hon ser ett stort värde i att elever får möjlighet att utveckla läsförståelsen och är angelägen att förståelsen inte ställs mot behovet av att lära sig läsa från allra första början, att knäcka läskoden. Hon menar att båda behövs.

– Det är förstås avgörande och viktigt att komma över den tekniska gränsen, men vi vet att de flesta knäcker koden, däremot läser de inte så mycket – så läsförståelsen har blivit bristfällig. Det är viktigt att inte förenkla om läsning genom att enbart fokusera på avkodning, eftersom det kan ske på bekostnad av det bredare lärande som läsning erbjuder.