Charlotta Granath tar emot priset som årets historielärare

Som lärare försöker Charlotta Turegård Granath göra elevinflytandet mer synligt och inte komma med helt färdiga presentationer.

Hur undervisningen går till betyder mycket för vad eleverna lär sig om demokrati och hur elever kan engageras och förstå demokratifrågor.

– Vi kan lära oss att det är 349 ledamöter i riksdagen, men vi måste också veta hur vi uppträder i och tar vara på en demokrati, säger läraren Charlotta Turegård Granath som inom alla ämnen hon undervisar i anstränger sig för att eleverna ska känna sig delaktiga.

Av: Johan Boström

Publicerat 2024-05-22

Charlotta Turegård Granath började i läraryrket på förskolan och förstod att demokratifrågor är angeläget i undervisning även för de minsta barnen.

– Förutsättningarna hemifrån skiljer sig så mycket åt och det blev tydligt där på förskolan och i möten med föräldrar och psykologer. Detsamma gäller för elever i alla åldrar – demokratilära är inget vi kan vänta med till senare årskurser.

Från sitt eget barndomshem hade Charlotta med sig värderingen att det är viktigt att låta alla bli lyssnade på och få argumentera.

– Jag fick med mig ett samhällsengagemang från mina föräldrar – min mamma var lärare och rektor – men det var ett möte i skolan som jag tror väckte mitt starka engagemang för samhällsfrågor. Emerich Roth, som förlorade sin familj i förintelsen och själv satt i koncentrationsläger besökte vår skola och då – jag kunde prata med honom och ställa frågor som han svarade på – fick jag en direkt koppling till ett historiskt skeende och till oss och Sverige dit han fått möjligheten att ta sig efter kriget.

Mötet som präglat undervisningen

Upplevelsen och lärdomarna från mötet med Emerich Roth har präglat Charlotta i läraryrket och hon försöker använda dem i sin undervisning. Hon fick som lärare själv möjligheten att låta elever möta Emerich Roth innan han gick bort 2022.

– Jag ledde hans sista skolbesök när han var 97 år. Han var orolig för mötet med eleverna när han upplevde att han kanske inte skulle kunna göra sig hörd och höra eleverna, men det blev väldigt givande och fint för alla. Det är viktigt att hitta såna möjligheter för undervisningen: att personligen träffa de som är vittnen till viktiga historiska skeenden, men också politiker och aktörer i samhället som alla elever inte har möjlighet att möta i vanliga fall, säger Charlotta som också stödjer sig på forskning i flera länder som visar att kontakter med lokalsamhället, aktuella utställningar och möten med olika aktörer i samhället främjar demokratilärande.

– Det kan vara allt från en längre resa till ett biblioteksbesök! Det finns alltid möjligheter nära: exempelvis välkomnar många bibliotek skolor innan den vanliga öppningen på förmiddagen. Först kan man låta eleven öva att hitta och låna böcker med klassen: sen får de ta eget ansvar för att gå till biblioteket och skörda själva!

Emerich Roth, som förlorade sin familj i förintelsen och själv satt i koncentrationsläger, besökte skolor.

Öppet klassrumsklimat

En viktig del i Charlottas undervisning är att undervisningen i sig ger utrymme för eleverna att göra sig hörda.

– Demokratibegreppet i skolan är både kunskaper och värderingar. När jag tidigare undervisade i idrott och hälsa på högstadiet jobbade vi med demokratifrågor hela tiden: vi tränade, övade och tävlade i grupp och lag, men vi måste också sätta ord på vad det innebär att leva i en demokrati. Det blir väldigt fint i många ämnen när man lär sig agera tillsammans.

– Som lärare försöker jag göra elevinflytandet mer synligt och inte komma med helt färdiga presentationer. Jag vill vara tydlig med att jag inte är den enda förmedlaren av information och påminner mig själv att jag måste våga ge eleverna inflytande i undervisningen! För de olika ämnena försöker jag tänka till kring det centrala innehållet: hur skapar vi intresse kring det här? Vad vill eleverna kunna?

Ett öppet klassrumsklimat öppnar också för öppna motsättningar och att värderingar inte alltid kan mötas i en gemensam slutsats.

– Vi behöver lära oss hur man beter sig i en demokrati och hur man uppträder när man inte håller med. Det kan vara en jätteutmaning när en elev är väldigt fast i sin övertygelse där och då i klassrummet. Min erfarenhet är att det inte är bra att alltid ta det i stunden utan i stället säga ”jag hör vad du säger: vi tar det sen.”

– Jag är i en maktposition och på gymnasiet ska jag sätta betyg på eleven. Då kan jag inte säga till den vad den ska tycka och tänka, men om ett påstående strider mot värdegrundsuppdraget måste jag tala med eleven och det är viktigt att kunna ta hjälp av skolledning och kollegor om det behövs.

Lärare och lärarutbildare

Charlotta Turegård Granath är förstelärare i demokrati och värdegrundsfrågor och lärare med ämnesansvar i historia och geografi på Stiftelsen Viktor Rydbergs gymnasium i Sundbyberg. Hon jobbar även som lärarutbildare vid Södertörns högskola och är läromedelförfattare samt skriver utbildningsmaterial för Utbildningsradions program (exempelvis lärarhandledningarna till programmen EU i din vardag och Demokrati helt enkelt).

Charlotta har fått flera lärar- och pedagogpriser som Hédi Frieds lärarpris och Årets historielärare i Sverige 2023 samt är vinnare av Lärargalan. Hon är också en av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors mentorer i demokrati och skolambassadör för EU.

”Om ett påstående strider mot värdegrundsuppdraget måste jag tala med eleven”

Konspirationsteorier och direkt felaktiga uppgifter som presenteras av elever bemöter Charlotta med källkritiska frågor: var kommer det här ifrån?

– Elever kanske har lärt känna personer som vill påverka dem, men ofta har eleverna inte riktigt bestämt sig för vad de anser. De behöver få kännedom och kunskap för att sedan kunna fatta sina beslut i olika frågor och det är viktigt att de förstår att det är ok att ändra åsikt!

– Man kan också fråga sig varför en elev uttrycker det den säger i klassrummet. Det är också så att man inte kan uttrycka vad som helst var som helst. Samtidigt behöver vi lyfta fram de som ifrågasätter historiska fakta och värderingar och tillsammans fråga oss varför de gör det? Var kommer deras fakta ifrån?

Charlotta Turegård Granath lyfter fram berättelserna för att nå fram till eleverna i klassrummet.

– Läsningen är en nyckel till att förstå och ta reda på fakta, men det går förstås inte bara att slänga ut en bok till eleverna. Vi har ofta högläsning, stafettläsning, och då är det viktigt att det är ok att säga pass, men att som elev lära sig ord och begrepp gör att den kan förstå mer. Vi som lärare kan också hjälpa till med läs-strategier!

Ett aktuellt exempel kopplat till demokrati, som Charlotta tar vara på i undervisningen, är Sveriges medlemskap i Nato.

– Sveriges medlemskap innebär plikter och skyldigheter för elever som ska mönstra. Jag tror att det är värdefullt att Försvarsmakten kommer till skolan och möter eleverna. I samhällskunskapen är det mer angeläget att väcka och diskutera frågor som ”vad är främmande makt?” Vi måste ta det som händer på allvar och lyssna in eleverna, men också gå till botten med fakta: vad har hänt och var kommer de olika politiska besluten och förändringarna i samhället ifrån?

Referenser och lästips

Forum för levande historia. Demokratistegens resursbank.
levandehistoria.se/for-skola/demokratistegen/resursbank

Hahn, E., & Granath, C. (2021).  Världen i klassrummet. Sanoma utbildning.
sanomautbildning.se/sv/produkter/varlden-i-klassrummet-9789152360217/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Möt våra demokratimentorer.
mucf.se/mot-vara-demokratimentorer-0

Skolforskningsinstitutet. (2022) Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus. Systematisk forsknings-sammanställning.
https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/att-lara-demokrati/

Skolforskningsinstitutet. Prata demokrati. Ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan.
mucf.se/publikationer/prata-politik

Skolverket. Demokratistegen.
skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/demokratistegen