Fakta och åsikter – så kan elever utveckla ett kritiskt förhållningssätt
Läraren och forskaren Sofie Nilsson och professsorn Gabriel Bladh gäster i podden Lärare & Forskning.
Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter.
– Bara för att man uttrycker sig som att det är fakta så betyder det inte att det är fakta. Det är ju oerhört centralt att eleverna kan se det”, säger forskaren Anja Thorsten som tillsammans med gymnasielärare genomfört en studie med över 80 gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
Ungdomar hämtar underlag för sina uppfattningar och beslut från ett omfattande och komplext informationsflöde. Det är framför allt på mobiler och datorer som de möter information från bland annat vänner, kommersiella aktörer, nyhetsredaktioner och makthavare. För att värdera informationen krävs ett källkritiskt förhållningssätt och forskaren Anja Thorsten har tillsammans med tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet undersökt hur undervisning i samhällskunskap på gymnasiet kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik – som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när.
– Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå”, säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien. En slutsats från studien är att även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till informationsflödet.
Anja Thorsten och Mikael Scheibel-Sahlin gäster i avsnitt 28
I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande hos eleverna och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för utveckling av kritiskt tänkande. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning.
Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet. Artikeln i Forskul heter “Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7.
Lyssna på podden här!
Vill du prenumerera på podden?
Ansvarsfriskrivning: Innehållet i podcasten Lärare & Forskning publiceras via en extern plattform och omfattas således inte av utgivningsbeviset för denna webbplats.
