Vi vet att samlad undervisning om psykisk hälsa är effektiv på flera sätt, säger Erik Allard som är lärare på Polhemskolan i Lund, där undervisningen om psykisk hälsa är integrerad i flera ämnen.
Med höga ambitioner införde gymnasiet två schemabrytande temadagar om psykisk hälsa per termin. Späckat program och externa föreläsare! Men eleverna var inte nöjda och krävde mer.
– Vi lärare hade vuxengissat med de bästa intentioner, men eleverna ville bli lyssnade på, skapa något själva och få in psykisk hälsa i den ordinarie undervisningen, säger Erik Allard, lärare på Polhemskolans gymnasium i Lund.
Av: Johan Boström
Publicerat 2024-06-10
På Polhemskolan i Lund ingår undervisning om psykisk hälsa i idrott och hälsa, psykologi och engelska. Nu ska det också införas i svenska och naturkunskap. Gymnasieskolan arbetar också aktivt med elevprojekt kopplade till psykisk hälsa och det mest omfattande har spridits till över hundra andra skolor med gemensam dans som aktivitet för både rörelse och samtal om psykisk ohälsa.
– Vi vet att samlad undervisning om psykisk hälsa är effektiv på flera sätt, säger Erik Allard som är lärare på Polhemskolan i Lund och undervisar i psykologi och idrott och hälsa. För några år sedan tog han initiativ för projektet Dansa för livet som bland annat omfattar samtal om psykisk hälsa, men som har fokus på gemensam dans som hälsofrämjande aktivitet.
– Undervisningen måste ge kunskaper om psykisk hälsa: om orsaker och hur ohälsan kan förebyggas och hanteras. Eleverna behöver lära sig om farorna med osund stress, vilka signaler man ska vara uppmärksam på hos sig själv och så vidare, men skolan måste också rusta eleverna att bli varandras skyddsnät: att livet är skört och att vi behöver kunna stötta varandra. Då är det viktigt att delar av undervisningen sker gemensamt. Det bidrar också till att ta bort stigmat kring psykisk ohälsa.
”Vi lärare blev överraskade och lite snopna!”
I dag drivs projektet Dansa för livet tillsammans med Hedda Anderssongymnasiet i Lund och tre lärare jobbar aktivt med att utveckla projektet. Projektet nådde över 30 000 elever på fler än 120 skolor från Trelleborg till Luleå förra året och i år deltar ännu fler skolor – och fler kan anmäla sig. Men vägen till den utvecklingen har inte varit spikrak, berättar Erik Allard:
– 2017 efterlyste elevrådet på skolan ett nytt fokusområde med större fokus på hälsa. Det fick namnet Hälsa för lärande, lärande för hälsa för att visa hur lärande och hälsa är beroende av varandra. Jag och andra lärare på skolan började ta fram ett paket för undervisningen: det handlade om stress, sömn och vilka vanor som får de flesta att må bra och vilka verktyg passar för den enskilda eleven med mera. Vi arrangerade två temadagar med externa föreläsare och vi var nog rätt nöjda med vad vi hade åstadkommit!
Men utvärderingarna från eleverna visade en annan bild:
– Eleverna tyckte inte att det räckte att bryta schemat under två dagar. De ville att vi skulle lyssna på deras situation och inte utgå från vad vi trodde oss veta om elevers situation. De ville också själva skapa något i den här processen för att lära sig mer om lärande och hälsa. Och så ville de ha en högre ambition än att nöja sig med två temadagar.
– Vi lärare blev överraskade och lite snopna! Vi trodde att vi var på rätt väg och så fick vi underbetyg av eleverna! I dag förstår jag att det är lätt att hamna där när man tror att man är inläst och lägger mycket tid på ett projekt, men missar att ta med eleverna. Samtidigt var det bra att vi lyssnade på eleverna när vi väl gjorde det. När vi lyssnade på eleverna blev undervisningen om psykisk hälsa bättre och utan det där första steget så hade vi inte nått dit vi är i dag.
Fysisk dans för psykisk hälsa
Dansa för livet är numera ett årligt återkommande projekt inom Lunds kommuns skolor, men utbildningsmaterial finns för alla skolor som vill delta i en gemensam manifestation i september. Polhemskolan samarbetar också med Dans för Hälsa som är en vetenskapligt utvärderad metod som kan komplettera elevhälsans arbete med stressreduktion hos unga.
Skapa utrymme att kommunicera
Erik Allard hoppas att andra skolor kan ta vara på Polhemskolans lärdomar från den lite omständliga starten på Dansa för livet.
– När man hör om vårt dansprojekt så tror jag många uppfattar det som svårt och komplicerat. Men i grund och botten är det viktigaste att skapa utrymme för att kommunicera med eleverna. Det är viktigare att börja med något enklare och inte slå knut på sig själv – och att göra det tillsammans på skolan.
På Polhemskolan genomförde organisationen Suicide Zero utbildningen ”Stör döden”, för att ge kunskap om psykisk ohälsa och självmord och hjälpa lärare att vara närvarande, visa medkänsla och kunna närma sig elever som mår dåligt.
– Det som i grund och botten behövs är att ta rollen som vuxen och medmänniska och skapa trygghet för eleven. Man måste ta sig tid och våga fråga ”hur är det?”, ”hur mår du?” Det kan vara svårare än det låter.
Erik Allard menar att det är viktigt för den enskilda läraren att få tillgång till kunskap om psykisk ohälsa, men också att det bland skolpersonalen finns ett gemensamt språk för att prata om hur man gemensamt fångar upp en elev som behöver stöd.
– Det är så skört när tillfället kanske bara ges en gång: när en ungdom väljer att vända sig till dig måste du kanske agera omedelbart och när man har ett språk för det här problemet bland kollegorna så blir det så mycket lättare att organisera stödet.
På Polhemskolan har lärarna numera metoder för att kunna prioritera relationer och kommunikation med elever som behöver samtala och få tillgång till hjälp.
– Det är vanligt att elever kommer fram och frågar mig i slutet av lektionen om något som är viktigt och kan vara akut. Då ber jag eleven vänta ett slag och ser till att nästa lektion kommer igång på ett sätt som inte kräver min närvaro där. Jag kan sätta igång eleverna med en uppgift eller så ber jag en kollega dra igång lektionen. Sen går jag omedelbart tillbaka och kan ta mig an eleven som behöver mig just då.
– Hur det där behöver se ut på en viss skola och för olika situationer växlar, men vi vuxna måste finnas där. Samtidigt måste undervisningen också rusta eleverna att bli varandras skyddsnät: att livet är skört och att vi behöver stötta varandra. Sånt eleverna behöver veta är vad det är som händer i kroppen när man känner stress? Vad är osund respektive hanterbar stress och så vidare.
Håll över eller klicka på bilden för att förstora och läsa texterna.
Integrerat i ämnen
I dag är undervisning kring psykisk hälsa integrerat i ämnena engelska, idrott och hälsa och psykologi på Polhemskolan. Det ska också integreras i svenska och naturkunskap.
– För idrott och hälsa och psykologI är det redan kopplat till styrmedlens anvisningar, men breddningen till engelska var nödvändigt för att få med fler gymnasiegemensamma ämnen i projektet och nå fler elever. Engelska är tacksamt som ämne eftersom man kan läsa och skriva om psykisk hälsa precis som i svenska. I naturkunskap kommer det att skrivas in i styrdokumenten i samband med att reformen med ämnesbetyg införs.
På Polhemsskolan har lärarna också så kallad mentorstid med hela klassen i 30 minuter per vecka, men tiden kan också användas för individuella samtal om det behövs.
Hur kommer det sig att undervisningen om psykisk hälsa kretsar kring just dans?
– Dansen är vårt sätt att dra igång arbetet med psykisk hälsa. Det är startskottet som kopplar dig som förstaårselev till undervisningen om psykisk hälsa. Vi vet också från forskningen att fysisk aktivitet hänger ihop med psykisk hälsa och att det är ett av de mest lättillgängliga verktyg som man har för sitt psykiska mående.
– När man är i stunden och dansar till musik så är man närvarande där och då till 100 procent. Det förenar oss som individer. Eleverna ville skapa något själva och göra en manifestation – något som eleverna stod för och då blev det dansen, säger Erik Allard.
– För undervisningen har det också flera fördelar. Jag tror att det är lättare att komma ihåg att vi dansade 900 elever samtidigt på skolgården den där sensommardagen och varför vi gjorde det jämfört med att minnas att vi satt vid en skolbänk och undervisades.
Referenser och lästips
Duberg A, Hagberg L, Sunvisson H, et al. Influencing self-rated health among adolescent girls with dance intervention: a randomized controlled trial. JAMA Pediatr. 2013;167(1):27-31.
jamanetwork.com/journals/jamapediatrics/fullarticle/1390784
Organisationen Suicide Zero. Stör döden (utbildning). Suicide Zero.
suicidezero.se/utbildningar/skolpersonal/stor-doden/
Philipsson A, Duberg A, Möller M, et al. Cost-utility analysis of a dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. Cost Eff Resour Alloc. 2013;11(1):4.
resource-allocation.biomedcentral.com/articles/10.1186/1478-7547-11-4
Folkhälsomyndigheten (2020). Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn – en kartläggning av systematiska litteraturöversikter.
folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skolans-betydelse-for-inatvanda-psykiska-problem-bland-skolbarn-/
Siri Helle (2023) Psykisk hälsa på schemat – en kunskapsöversikt om skolundervisning i psykisk hälsa. Psykisk hälsa på schemat.
psykiskhalsapaschemat.nu/wp-content/uploads/2023/03/rapport_psykisk-halsa-pa-schemat_2023-2.pdf
