”Stora möjligheter att använda nyhetsbevakning i samhällskunskap”

En nyhetsnotis om en lokal händelse kan utveckla elevers förståelse för hur samhället fungerar och för politiskt ansvar. Genom frågor som ”Har nyhetshändelsen en politisk innebörd?” och ”Vilka politiska värden står i så fall i konflikt med varandra?” kan nyheter sättas in i ett sammanhang i klassrummet. Det menar forskarna Martin Jakobsson och Roger Olsson vid Karlstads universitet.

De är tidigare gymnasielärare och utvecklar en modell för att i samhällskunskap undervisa om politiskt ansvar med utgångspunkt från flödet av nyheter. I studier har de observerat hur lärare använder nyhetsbevakning i samhällskunskapsundervisningen och utvecklar nu en didaktisk modell som ska hjälpa lärare att bedriva nyhetsundervisning som kan utveckla elevers förståelse av politiskt ansvar.

– Vi har sett att nyhetsbevakning – med den bredd som finns av allt från OS-guld, avlidna kändisar, politiska nyheter och gripanden av misstänkta kriminella – lätt blir ren allmänbildning i undervisningen och vi tror att det behövs ett fokus för att komma åt samhällskunskapsämnet, säger Roger Olsson.

– En del lärare använder också nyheterna för att repetera faktakunskaper från tidigare undervisning som till exempel: ”Kommer ni ihåg vad häkta innebär?”, ”Vad gör en justitieminister?” och andra begrepp som används i en nyhetstext.

– Men vi har sett att med politik som utgångspunkt går det att ta vara på nyhetsflödet för att få syn på den politiska innebörden i det som händer. Även med en viss händelse som inte självklart förknippas med politik kan man resonera om vilka politiska värden som står i konflikt med varandra, säger Roger Olsson och Martin Jakobsson fyller i:

– Det är ett slags politiskt utbildande raster som vi försöker utveckla och som ska vara nyttigt och relevant för lärare.

Forskarnas studier omfattar bland annat observationer i klassrum och intervjuer med elever och lärare.

– Flera lärare visade sig använda nyhetsinnehållet i första hand för att lära eleverna ett gott ansvarsfullt beteende, fortsätter Roger Olsson som ser det som en naturlig konsekvens av att det finns en rädsla för att ta in kontroversiella ämnen i undervisning och att det upplevs enklare att ge eleverna moraliska tips.

Omfattande forskningsprojekt

Forskningsprojektet om nyhetsbevakning i samhällskunskap är omfattande och Martin Jakobsson och Roger Olsson undersöker hur undervisningen med nyhetsbevakning går till på högstadiet, hur lärarna resonerar kring undervisningen och hur den tas emot av eleverna.

En av nyhetsnotiserna som forskarna i en delstudie valde ut för undervisningen i samhällskunskap på högstadiet handlade om en man som dömts för misskötsel av kaniner som utsatts för lidande. Lärare fick ta ställning till vilket potentiellt lärande de såg i nyhetsnotisen. När deras tolkningar av lärarpotentialen undersöktes visade det sig att de inte hade fokus på ett politiskt lärande.

– Vi såg att den politiska innebörden kan hamna ganska långt borta när lärare utgår från nyheter. I intervjuer föreslog lärare att den nyheten gav tillfälle att diskutera om att man bör tänka på att behandla djur på ett schysst sätt. Vissa lärare menade att exemplet skulle passa att resonera om moral och etik i religionskunskapen, men vi ser möjligheter att använda exemplet i samhällskunskap. Nyheten behöver sättas i ett sammanhang: har samhället något ansvar när en person plågar djur? Ligger ansvaret framför allt hos individen? Bör samhället avsätta resurser som gör det lättare för individer att ta ansvar för djur? Med den typen av frågor och resonemang finns stora möjligheter för lärare att använda nyhetsbevakning som politiskt utbildande, säger Martin Jakobsson.

– Notisen om djurplågeri ger möjlighet att resonera om vem eller vilka som kan ställas till svars förutom kaninägaren. När man läser notisen så framstår samhället som frånvarande och att jobba med relationen mellan individ och samhälle är ju ett väldigt viktigt samhällskunskapselement.

”Poäng med nyheter som väcker känslor”

Enligt flera olika studier har en nyhetskonsument större benägenhet att lägga ansvaret på individen ju mindre kontext det finns i en nyhet. Exempelvis om det handlar om gängskjutningar så uppfattar mottagaren lättare att det är ett individuellt ansvar snarare än ett problem som berör en större del av samhället.

– I samhällskunskapsundervisning ingår faktakunskap om domstolar och andra institutioner, men det är en större utmaning att skapa en förståelse för hur samhället fungerar, säger Roger Olsson.

– En elev i 15-årsåldern har lätt att förstå, rent kognitivt, att det är en individs fel om det exempelvis handlar om djurplågeri, men det är mer komplicerat att skapa undervisning som gör att eleverna kan förflytta blicken ifrån det individuella ansvaret till samhällets ansvar för att skapa sig en självständig uppfattning på en nyanserad grund om hur balansen mellan individuellt och samhälleligt ansvar bör se ut

– Det finns en poäng att ha nyheter som väcker känslor för att kunna börja i det moraliska, säger Martin Jakobsson och menar att känslorna först behöver ventileras för att sedan kunna titta närmare på ansvarsfrågan.

– Efter att eleverna fått säga vad de tycker om det som nyheten skildrar kan läraren leda till frågan vem eller vilka som bär ansvaret för de där olyckorna eller för att användningen av vitt snus ökar hos unga.

– Vi tror att eleverna på det viset kan odla ett mer distanserat sätt att förstå vad nyheterna handlar om. Att det inte räcker med att reagera känslomässigt på en rubrik.

Traditionella nyhetsmedier

Trots att många ungdomar i dag tar del av nyheter via sociala medier har forskarna valt att använda sig av mer traditionella nyhetsmedier och ett traditionellt nyhetsbegrepp med en redaktionell avsändare.

– Traditionella nyhetsmedier förhåller sig till regleringar, yrkesetiska principer och så vidare som finns i journalistbranschen, säger Roger Olsson.

– Skulle vi välja exempel från sociala medier skulle mycket tid behöva läggas på källkritik. Så klart kan man inte kan bortse från källkritik, men i det här fallet vill vi först och främst utveckla förståelse av politiskt ansvar hos eleverna.

– Sammanhanget är väldigt viktigt för den undervisning som vi utvecklar och en femtonåring som stöter på en nyhet i sociala medier får den sannolikt i en annan kontext och även det måste undersökas, men det gör vi inte i det här projektet.

Ondska eller praktisk förklaring?

Exempel på relevanta frågor om sammanhanget, för en notis som den om djurplågeridomen, är exempelvis vad man vet om personens bakgrund. Har personen fått varningar från myndigheter tidigare? Beror bristen på personligt ansvar på ondska eller finns det en mer praktisk förklaring? Har myndigheterna haft någon möjlighet att förebygga brottet och så vidare.

I förlängningen av undervisningen ser Roger Olsson och Martin Jakobsson att eleverna kan sätta nyhetshändelser i ett sammanhang och med förståelsen av politiskt ansvar skapa sig en kunskapsmässig grund för sina ståndpunkter.

I utvecklingen av modellen för undervisningen ingår en utvärdering ur elevernas perspektiv av undervisningen med ett för- och eftertest innan en lärarhandledning och annat underlag för undervisningen planeras bli tillgänglig för lärare senast 2028.