Läraren: ”Ett val blir mest meningsfullt när eleverna förstår varför vi röstar”

Under sina 28 år som SO-lärare har Anna Nylöw sett hur elevernas sätt att ta del av samhällsfrågor förändrats. I dag möter många nyheter, politiska budskap och samhällsdebatter först i sina sociala medier.

– Eleverna kommer ofta till klassrummet med starka åsikter och tankar, men de är inte alltid grundade i fakta och förståelse. Många gånger har de också svårt att motivera varför de tycker som de gör, säger hon.

Samtidigt ser Anna Nylöw, som arbetar som förstelärare på Rudsskolan i Karlstad, att sociala medier kan väcka ett engagemang för politik och samhällsfrågor som skolan kan ta vara på. Utmaningen ligger i att omvandla engagemanget till kunskap.

– Det finns en enorm kraft i att eleverna bryr sig och vill diskutera. Rätt förvaltat av läraren kan det bli en effektiv språngbräda in i undervisningen. Det handlar om att kombinera elevernas engagemang med kunskap, så att det inte bara blir ett tyckande utan ett utvecklat tänkande.

Verktyg för dialog

För att lyckas behöver arbetet börja med själva samtalet, menar Anna Nylöw. Innan eleverna kan diskutera komplexa samhällsfrågor behöver de få verktyg för hur man för en respektfull och konstruktiv dialog. Genom att skapa gemensamma samtalsregler och låta eleverna träna på att lyssna, ställa frågor och bemöta argument på ett respektfullt sätt är målet att skapa ett klassrum där olika åsikter får plats och där alla vågar uttrycka sina tankar. Ett annat viktigt steg är att bryta ner stora och ofta känsloladdade frågor.

– I stället för att diskutera en jättestor fråga som eleverna kommer med kan vi börja med att prata om: Är det här en åsikt eller ett faktapåstående? Var kommer informationen ifrån? Hur vet vi att den stämmer?

Diskussionerna bör inte alltid ske i helklass, då blir det lätt att samma röster hörs. Att i stället arbeta med par- och gruppdiskussioner ger fler elever möjlighet att formulera sina tankar och pröva sina resonemang. Målet med undervisningen är inte att påverka elevernas åsikter, inte heller att alla ska tycka lika.

– Jag är inte ute efter att ändra vad eleverna tycker. Min uppgift är att ge dem verktyg för att kunna ta reda på vad de själva ska tycka, säger Anna Nylöw.

Frågor nära elevernas vardag

Att väva in nyheter och samhällsaktuella frågor i undervisningen är ett effektivt sätt att göra den mer relevant och engagerande för eleverna. Anna Nylöw deltar i ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som undersöker hur elever kan utveckla sin förståelse för politiskt ansvar genom att arbeta med aktuella händelser och samhällsfrågor. Eleverna får analysera varför något har hänt, vilka aktörer som är inblandade och vilka olika perspektiv som finns. Utgångspunkten är ofta frågor som ligger nära elevernas egen vardag, till exempel mobilförbud i skolan.

– Då kan vi undersöka vad de olika partierna tycker, hur de argumenterar och vilka lösningar de föreslår. Det gör politiken mer konkret än om vi bara pratar om ideologier på en abstrakt nivå.

Återkommande inslag

Politiska val är också ett återkommande inslag i undervisningen, men Anna Nylöw betonar att de inte får reduceras till en enskild aktivitet eller ett skolval vart fjärde år.

– Ett val blir mest meningsfullt när eleverna förstår varför människor röstar, inte bara att de röstar.

I undervisningen använder hon både svenska och internationella val för att synliggöra hur demokrati fungerar i praktiken. Det svenska valet kan hjälpa eleverna att förstå hur makten är organiserad på olika nivåer och hur politiska beslut påverkar deras vardag. Exempel från USA ger möjlighet att jämföra olika demokratiska system.

– Amerikanska val får stort utrymme i elevernas flöden. Då är det viktigt att hjälpa dem att förstå hur det amerikanska systemet fungerar och hur det skiljer sig från det svenska. Genom att jämföra olika demokratier får eleverna en djupare förståelse för hur makt kan organiseras och utövas, säger Anna Nylöw.

Rådet: Börja med syftet

Till lärare som vill använda politiska val i undervisningen har Anna Nylöw ett tydligt råd: börja med syftet.

– Ett skolval får inte bli en enskild aktivitet eller ett jippo. Valet behöver sättas in i ett sammanhang så att eleverna förstår att demokrati är något som pågår hela tiden, inte bara vart fjärde år. När skolvalet är över ska eleverna ha förstått något nytt – inte bara ha deltagit i en aktivitet.