”Demokratiska värderingar i klassrummet främjar demokratilärandet”

När Skolforskningsinstitutet sammanställde forskning om demokrati och undervisning från elva länder var det några saker i undervisningen som visade sig främja elevers demokratilärande:

• ett öppet klassrumsklimat där eleverna kan uttrycka sina åsikter
• att läraren kopplar samtida händelser och nyheter till undervisningen
• och att eleverna får praktisera demokrati som exempelvis i ett skolval.

– Vi kunde se att både undervisningsmetoder och vilken lärmiljö som lärarna skapade hade betydelse, berättar Pontus Wallin som menar att forskningsresultaten från olika länder och med olika vetenskapliga perspektiv, statsvetenskapligt och didaktiskt, överensstämmer väl.

– Resultaten har olika nyanser, men slutsatserna är desamma. Forskningen som finns är en god grund att stå på för att dra slutsatser om hur lärare kan arbeta med skolans demokratiuppdrag.

Pontus Wallin är statsvetare i grunden och fick intresset för demokrati och undervisning väckt då han studerade ungas möjligheter att uttrycka sina åsikter i Kina i början av 2010-talet.

– Det var mycket om politik och samhälle som jag inte visste om eller direkt kunde förstå och som jag ville veta mer om. När jag genomförde en studie med universitetsstuderande i Kina väcktes nyfikenheten och ett särskilt intresse för ungas politiska deltagande.

Taiwan i topp med Sverige

Pontus har sedan dess bland annat också studerat i Taiwan, som han beskriver som en livaktig demokrati, vilket bland annat speglas i den återkommande internationella undersökningen ICCS, International Civic and Citizenship Education Study, som undersöker elevers kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor. Taiwan ligger högst med Sverige på andra plats i den senaste mätningen.

– Det är viktigt att slå vakt om demokratin även i starka demokratier som Sverige och Taiwan. I Sverige måste vi också förstå att vi inte kan ta den för given. För att förstå mer om förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle är det viktigt att också förstå auktoritära stater och rörelser, säger Pontus.

– En utmaning i forskningen om demokrati och undervisning är som med frågan om hönan och ägget: vad kommer först? Gynnar demokrati utbildning eller utbildning demokrati?

– Till skillnad från vad man tidigare trodde, och som många kanske hoppas på, finns det inte ett automatiskt samband mellan ett väl utbyggt utbildningssystem och demokratisering.

Vissa länders skolor har uppdraget att undervisa om landets historia med ett nationalistiskt syfte. Elever kan utveckla goda kunskaper i vissa delar av ämnena historia och matematik utan att utveckla kunskaper och förmågor kring demokrati. Tvärtom kan skolan användas instrumentellt för propagandasyften.

– I en demokrati är skolan barnens första möte med rättsstaten och bara det ställer krav på att behandla alla lika och följa demokratiska principer. I Sverige är demokratiuppdraget tydligt redan i första kapitlet i läroplanerna: förutom att eleverna ska få tillgång till gedigna kunskaper i SO-ämnena åligger det alla lärare att vara en del av undervisningen om demokrati. Att leva ut demokratiska värderingar i klassrummet främjar elevers demokratilärande oavsett ämne.

Diskussion i mindre grupper

Flera av studierna i forskningssammanställningen visar att elevernas demokratiska värderingar främjas av att de uppfattar sig ha ett inflytande i klassrummet.

– Det handlar i grunden om hur lärare bemöter eleverna. Att de får artikulera sina åsikter inom ramen för undervisningen. Det är lika relevant inom exempelvis matematikundervisning som i andra ämnen med tydligare koppling till kunskaper om demokrati.

Grupparbete är i sig också en främjande faktor och så kallad deliberation lyfts fram: diskussioner i mindre grupper som är strukturerade för att alla ska få komma till tals och enas om lösningar.

– Det kan vara olämpligt att bjuda in elever till att delta i beslut om saker som läraren eller rektorn ändå beslutar om, men däremot visar forskningen att det främjar kunskaperna och värderingarna om demokrati att simulera demokratiska processer med rollspel eller omröstningar. Exempelvis skolval kopplade till aktuella politiska val. Då kan eleverna argumentera för sina åsikter och resonera om vilka konsekvenserna kan bli av olika prioriteringar inom samhället. På så vis blir skolval meningsfullt även om de i sig inte innebär någon politisk makt.

”Kan gynna resurssvaga elever”

Att relatera till aktuella händelser i undervisningen och att använda nyhetsmedia har också visat sig gynna elevers demokratilärande. Ett exempel på en studie som visar på det sambandet genomfördes i Chile när landet fortfarande var en ung demokrati 1995. Den grupp elever som deltog i undervisning där lokala dagstidningar användes och även diskuterade nyheterna uppvisade tydligt både mer utvecklade politiska kunskaper och ett starkare politiskt engagemang.

– En annan koppling mellan undervisningen i klassrummet och samhället är studiebesök i det omgivande samhället. Inte minst kan detta gynna resurssvaga elever, säger Pontus Wallin.

De flesta studier om demokrati, undervisning och lärande omfattar relativt korta tidsförlopp på upp till något år, men en studie i USA följde 2016 upp undervisning som genomförts på nio socioekonomiskt utsatta skolor på 1990­-talet. På skolorna hade två slumpmässigt utvalda grupper med elever fått särskild undervisning för att främja elevernas sociala beteende vilket forskarna bedömde också var ett sätt att lära demokrati. Sammanlagt 700 elever delades slumpmässigt upp i tre grupper där en grupp fick delta i ett lärarlett spel som skulle stimulera samarbete. Den andra gruppens elever på de olika skolorna fick hjälp av lärarna att förbättra samarbetet med sina vårdnadshavare och den tredje gruppen, en så kallad kontrollgrupp, fortsatte med sin traditionella lärarcentrerade undervisning.

Särskild undervisning påverkade

I samband med presidentvalet 2016 jämförde forskarna sedan elevernas deltagande i valet och medlemskap i något parti. En avgörande större andel av eleverna i de två grupper som fått särskild undervisning, tio procent, valde att rösta 2016. Forskarna konstaterade också att det var benägenheten att rösta som hade påverkats, inte vilken kandidat de tidigare eleverna röstade för.

Den internationella studien som mäter kunskaper, attityder och engagemang i demokratifrågor, ICCS, har genomförts med årskurs 8-elever sedan 2009. I den senaste undersökningen från 2022 minskade kunskapsresultaten jämfört med 2016 för de flesta deltagande länder inklusive Sverige. Men Pontus Wallin är inte bekymrad över undervisningen i Sverige.

– Det kan finnas olika förklaringar till de försämrade resultaten såsom en pandemieffekt. Vi kan glädjas åt att svenska elever fortsatt presterar så bra i internationella jämförelser och att lärare i Sverige gör så mycket bra i sin undervisning. Men vi behöver också mer kunskap och det är angeläget att forskare inom olika discipliner möts och tar vara på varandras forskning. Jag efterlyser också mer forskning med lärare involverade!

Referenser och lästips

Holbein, J.B., Bradshaw, C.P., Munis, B.K. et al.(2022) Promoting Voter Turnout: an Unanticipated Impact of Early-Childhood Preventive Interventions. Prevention Science (23), 192–203.
https://doi.org/10.1007/s11121-021-01275-y

Skolforskningsinstitutet. (2022) Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus. Systematisk forskningssammanställning (2022:03)
www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/att-lara-demokrati/

Skolforskningsinstitutet. (2024) Demokratistärkande undervisning. Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar (2024:01)
www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/skolforskningsinstitutet-sammanfattar-och-kommenterar/demokratistarkande-undervisning/

Skolforskningsinstitutet. (2020) Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap. Systematisk forskningssammanställning (2020:03)
www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/kritiskt-tankande-och-kallkritik/

Skolverket. (2023). ICSS 2022
www.skolverket.se/publikationer?id=12176

Skolverket. Demokratistegen.
www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/demokratistegen