TEMA UNDERVISNING OM POLITISKA VAL
FORSKAREN NIKLAS BOLIN:
”Politikers skolbesök blir mer meningsfulla när de kopplas till undervisningen”
När elever får möjlighet att möta politiker ökar elevernas politiska intresse och politiska engagemang, enligt omfattande studier med elever och lärare. Men för att besöken ska leda till lärande krävs utrymme i undervisningen.
– Oavsett om det är ett bokbord, en debatt eller ett klassrumsbesök behöver eleverna få möjlighet att först lära sig om politiska partier och förbereda frågor. Och efteråt återkoppla och sätta besöket i ett sammanhang, säger Niklas Bolin som forskar om unga och politiskt beteende.
Ungdomars engagemang i politiska partier är generellt lågt och en stor andel elever möter politiken via sociala medier som Tiktok. Samtidigt visar studier att när elever får möta företrädare för partier i sin skola ökar intresset för politik, och för att diskutera politik, hos nära en tredjedel av eleverna. Resultaten kommer från analys av svar från över tretusen elever i skolor med besök av politiska partiers företrädare. I snitt åtta procent av de tillfrågade eleverna uppgav också att de efter besöket övervägde att gå med i ett politiskt parti.
– Det kan verka som en liten andel, men givet att knappt fem procent av befolkningen är medlemmar i ett parti i dag indikerar det ändå något som kan ha betydelse, säger Niklas Bolin som är professor i statsvetetenskap vid Mittuniversitetet och bland annat forskar om ungas politiska beteenden och hur möten mellan elever och politiska partiers företrädare på skolor påverkar elevernas uppfattning och intresse för politik.
Ovanligt med skolbesök
Ett besök av ett politiskt parti på en skola kan skilja sig på många sätt. Dels vilka företrädare som besöker och hur mötet går till, dels hur besöket tas till vara i undervisningen. Vanligaste formen för besöken är att partiernas ungdomsförbund besöker skolan och arrangerar ett informationsbord, bokbord: ett bord dit eleverna kan gå och ta del av partiets värvningsmaterial och möta partiets företrädare. En annan form är debatter där olika partiers företrädare debatterar i exempelvis en aula. Mindre vanligt är att företrädarna möter eleverna i klassrummet.
Utöver den omfattande enkätundersökningen där eleverna fick uppge hur de påverkats av partiföreträdares besök genomförde Niklas Bolin tillsammans med en forskarkollega intervjuer med eleverna i fokusgrupper för att fördjupa bilden av hur eleverna upplevde mötet med partiföreträdarna och vad eleverna uppfattar att de har lärt av besöken. En slutsats är att lärarens roll är avgörande för att mötet mellan politiker och elever ska upplevas som meningsfullt av eleverna eftersom politikerna har en tydlig vilja att påverka elevernas uppfattning.

Niklas Bolin menar att det är problematiskt att vissa elever inte får tillfälle att möta företrädare för politiska partier eftersom skolan väljer att inte ge utrymme för besök i undervisningen.
”Även om partiers besök på skolor inte är den viktigaste faktorn för elevers kunskap om demokrati, vet vi att det kan bidra till engagemang, intresse och kunskap. ”
– Eleverna beskriver att politikers skolbesök blir mer meningsfulla när de kopplas till undervisningen, till samhällskunskapen. I undervisningen bör man förbereda eleverna på att det kommer besök av partier och prata om vad partier är för någonting och vilka deras ståndpunkter är kring vilka sakfrågor.
– Och låta eleverna resonera kring vilka frågor de vill ha svar på och förbereda de frågorna, säger Niklas Bolin som också drar slutsatsen att ett öppet klassrumsklimat är viktigt för att mötet ska upplevas meningsfullt och öka förtroendet för politiker.
Integrera politikerbesöken i undervisningen
– Utöver själva mötet med politikerna har förutsättningarna i klassrummet betydelse. Eleverna efterlyser möjlighet att våga och kunna ställa frågor för att bryta argument mot varandra och det har betydelse att läraren skapar en miljö där även kontroversiella frågor kan hanteras. Att integrera politikerbesöken i undervisningen kräver förstås tid och resurser så det räcker inte att endast kräva av lärare eller skolor att bjuda in partier – det behöver också genomföras genomtänkt.
Bokbord, som är den vanligaste formen för möten mellan elever och politiker i skolan, framstår i studien som den som ger minst möjligheter att skapa förutsättningar för engagemang och vilja till politiskt intresse.
– Flera elever beskrev det som en obekväm metod eftersom de kan utpekas sympatisera med informationsbordets parti. Man upplever att man kan få en stämpel av att vara SD eller vänsterpartist eller vad det nu kan vara och därför undviker att gå fram.
Genuin dialog viktig
Eleverna uttryckte också att det var viktigt att politikerna visade att elevernas perspektiv hade betydelse, att dialogen var genuin. En elev berättade i fokusgruppintervjun att ”jag tycker det är obekvämt att stå där när man vet att de vill bara få med dig i deras förbund eller något sådant, och liksom påverka vad du tycker”.

Niklas Bolin, professor i statsvetetenskap vid Mittuniversitetet.
Över 3000 elever och 700 lärare
Projektet om politiska företrädares skolbesök består av flera delstudier med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I delstudierna analyserades bland annat svar i en enkätundersökning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomförde på friskolor och kommunala skolor i samband med valen 2022. Enkäten riktade sig till 715 lärare och 11 384 elever varav 3 234 uppgav att deras skola haft besök av politiska partiers företrädare. Dessa elevers svar ligger till grund för en av analyserna om effekten av besöken. Intervjuerna i fokusgrupper (21 elever varav 12 pojkar och 9 flickor) och intervjuer med lärare (9 lärare varav 3 på högstadium och 6 på gymnasium) genomfördes på skolor inom Sundsvalls kommun.
Klicka här för att läsa rapporten.
Svårt att komma till skolorna
Även partiernas företrädare är intervjuade och är öppna med att de kommer till skolan för att värva medlemmar och röster. I allmänhet beskriver partierna och ungdomsförbunden att det är relativt svårt att få komma till skolorna. Enligt studien hade 68 procent av gymnasieskolorna som deltog i MUCF:s skolval 2022 genomfört besök av politiska partiers företrädare, medan endast 36 procent av grundskolorna haft besök. Niklas Bolin och hans forskarkollega Joel Jacobsson ser i sin analys en tydligt växande försiktighet och riskmedvetenhet i skolornas arbete med politik och intervjuade lärare beskrev att de försöker undvika situationer som kan skapa konflikter, hätska debatter och kontroversiella uttalanden.
Ansvar på enskilda läraren
Niklas Bolin menar att det är problematiskt att vissa elever inte får tillfälle att möta företrädare för politiska partier eftersom skolan väljer att inte ge utrymme för besök i undervisningen. Ett grundproblem är att det saknas likvärdiga möjligheter för alla elever att möta politiker. I stället har ansvaret att anordna besök landat på enskilda lärare. Resultatet är bland annat att det för eleverna har betydelse om de bor på landsbygden eller i tätort där besöken är vanligare och det skiljer även mellan kommunala skolor och friskolor med större andel besök på kommunala skolor.
– Även om partiers besök på skolor inte är den viktigaste faktorn för elevers kunskap om demokrati, vet vi att det kan bidra till engagemang, intresse och kunskap. Eftersom det är ett gynnande bidragande till skolans demokratiska uppdrag så är det ju problematiskt om det inte genomförs och om det finns systematiska skillnader i hur elever får möjlighet att möta de politiska partiernas företrädare.
18 juni 2026 | Text: Johan Boström
Referenser och lästips
- Bolin, N., & Jacobsson, J. (2026). En skola i demokrati? : En studie av politiska företrädares skolbesök.
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-57286 - Bolin, N., & Jacobsson, J. (2026). Inviting politics in: When and how school party visits matter for democratic learning . JSSE – Journal of Social Science Education, 25.
doi.org/10.11576/jsse-8085 - Mittuniversitetet. Projekt: Skolvalens roll i skolans demokratiska uppdrag.
miun.se/Forskning/forskningsprojekt/pagaende-forskningsprojekt/skolvalens-roll-i-skolans-demokratiska-uppdrag/ - Mittuniversitetet. Niklas Bolin.
miun.se/Personal/b/niklasbolin/
