I en studie följde två forskare undervisningen kring ett omfattande musik- och poesiprojekt i två klasser i en lågstadieskola belägen i ett mångkulturellt och flerspråkigt område i Göteborgsområdet. Forskarna observerade musik- och poesilektioner på skolan och intervjuade lärare, pedagoger och producenten för projektet som bland annat ledde till flera skolföreställningar och en föreställning på Konserthuset i Göteborg.– Barn och elever är ganska underrepresenterade när det gäller att själva framträda, berättar Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

– Ofta skrivs det sånger för barn som barn sjunger, men det här är sånger där barn har skrivit texterna, berättar Katharina som menar att eleverna genom att framträda med sina egna texter blev inkluderade på flera olika sätt:

– När vi såg klasserna som sjöng och dansade tillsammans med musikhandledarna ser man att alla elever är socialt inkluderade. De gör saker tillsammans.

Studiens slutsatser är bland annat att projektets verksamhet med fortbildning av lärare, undervisning av elever och uppträdanden på scenerna, gav stora möjligheter att uppnå mål som exempelvis att barns egna ord och röster fick höras. Lärarna såg stora möjligheter och fördelar med att de deltog i projektet och stärktes i sina uppfattningar om betydelsen av att använda estetiska uttrycksformer i sin undervisning.

Lärarna såg också möjliga hinder för att arbeta mer med poesi och musik på grund av att de saknade tillräcklig kompetens om poesi och musik, samt en oro att de inte lika tydligt kan följa elevers utveckling och visa hur de uppnår styrdokumentens kunskapskrav när de i undervisningen blandar olika uttrycksformer som text, bilder, poesi och musik.

Katharina Dahlbäck genomförde studien tillsammans med Catarina Schmidt, docent i pedagogik vid högskolan i Jönköping och har publicerat en artikel om projektet och studien i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 3, volym 9, 2021. ”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt.