Så kan argumentation utveckla förståelse för naturvetenskap

För både många vardagsfrågor och stora samhällsfrågor krävs naturvetenskapliga kunskaper för att förstå, men etiska och sociala överväganden för att bilda sig en uppfattning. När Louise Rietz, efter flera år som lärare i biologi, kemi och naturkunskap på gymnasiet, fick möjlighet att forska tog hon bland annat fasta på många elevers låga intresse för skolans naturvetenskapliga ämnen och att de uppfattar ämnena som svåra, ointressanta och långt från sin vardag.

– Jag ville utveckla kemiundervisningen, men tycker att vi redan är jätteduktiga på fakta, laborationer och teori. Däremot är vi inte alls lika duktiga på att ta in samhällsfrågor i kemin och låta eleverna argumentera.

Flera olika ramverk

Begreppet SNI, undervisning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, var Louise Rietz väl bekant med som lärare, men just argumentation var något som hon ville veta mer om hur det fungerar och kan användas i klassrummet. Flera studier visar att organiserad argumentation som stöds av lärare kan öka begreppsförståelsen, utveckla kritiskt tänkande och öka förståelsen för hur kunskap underbyggs, prövas och motiveras – utöver att resonemang och diskussioner i sig kan utveckla elevernas förmåga att formulera och värdera argument.

– Men många lärare i naturvetenskap avstår från att använda sig av argumentation i undervisningen eftersom de ser en risk att det ”bara blir tyckande”. Så behöver det inte alls vara – det finns flera olika ramverk för hur man argumenterar och håller isär värderingar och kunskap.

Att vara medveten om understödet till argument är fakta eller värderingar är grundläggande och i sitt forskningsarbete, parallellt med läraruppdraget, har Louise Rietz utvecklat ett eget ramverk anpassat till undervisning i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet (se illustration här intill). Med hjälp av det kan lärare och elever utveckla förmågan att skilja på värderingar och ämneskunskap.

Ett påstående bör presenteras med argument för och emot som i sin tur baseras på ämneskunskaper och/eller värderingar”.

Så ger SNI-undervisningen bättre lärande

Hur SNI-undervisningen utformas har stor betydelse för hur elevernas kritiska tänkande utvecklas: mer diskussion i undervisningen ger inte generellt bättre lärande. Det krävs organisation och stöttning av lärare.

I studien genomförde Louise Rietz en lektionssekvens på fem veckor.

– Då valde jag att lägga SNI-undervisningen i kemi 2, eftersom det är en lite friare kurs än kemi 1. Man kan som lärare förstås göra kortare sekvenser.

– Ramverket som jag har utvecklat använder jag i min undervisning och jag har också tagit fram en lärarhandledning för att kunna anpassa till sin egen undervisning.

– Den visar hur det ska finnas för- och motargument, argumenten ska vara utvecklade och baserade på faktakunskaper eller värderingar, eller både och. Men man ska veta vad som är vad.

– Alldeles nyligen har vi för elever på Estetprogrammet använt diskussionen om vaccin som utgångspunkt för SNI-undervisning i naturkunskap. Eleverna fick först se en dokumentärfilm om det organiserade vaccinmotståndet i USA, som bland annat grundar sina argument på en studie med ett mycket litet urval och felaktiga uppgifter. Just den studien är tillbakadragen och eleverna fick också resonera om vetenskap: vad är det? Vad är vetenskaplig konsensus och vilka krav kan ställas på vetenskapliga resultat som publiceras?

– Sedan fick de ta reda på fakta om hur virus och vaccin fungerar och läsa en artikel om vilka problem som skolsköterskor möter när de ska vaccinera mot HPV. Sköterskorna möter ju föräldrar och elever som är kritiska mot vaccin och inte vill ta det. Vi gick också igenom  FN:s barnkonvention och barns rätt att ha inflytande över sin egen hälsa.

Fiktiva elevresonemang

En uppgift med ett fall med två fiktiva elevers resonemang användes för att bedöma argument.

– Den ene eleven sa ungefär ”Jag fattar inte varför vi ska vaccinera oss. Det är ju jättefarligt, man får ju autism av det!” Den andra sa: ”Det är ju helt ofarligt att vaccinera sig. Du får ju hundra procent skydd resten av livet. Men jag är ung och frisk och behöver inte vaccinera mig”.

– Klassen fick resonera om vetenskaplighet, vaccinets verkan, flockimmunitet och hur vissa grupper i samhället är mer utsatta för farorna med vissa virus.

Louise Rietz ser effekter på lärandet av SNI-undervisningen med argumentation både i vardagen som lärare och i studien. Att eleverna fått en djupare förståelse som eleverna behåller visade sig i studiens uppföljning med intervjuer och enkäter ett och ett halvt år efter undervisningen.

–  Exempelvis blev eleverna i studien väldigt medvetna konsumenter. De började läsa på innehållsförteckningar och blev medvetna om miljöavgifter. De läste på om produkter och ifrågasatte information i marknadsföringen. Hur påverkar det här mig, min hälsa eller miljön?

Elever med olika argument för och emot.

Eleverna använde fakta-argument

Mycket från Louise Rietz studier om SNI och argumentation linjerar med annan forskning, men vissa resultat stack ut:

– Jag upptäckte att eleverna använde fakta-argument i mycket högre utsträckning än vad tidigare forskning har visat. Men i flera av de tidigare studierna har eleverna inte fått samma stöttning i att på ett systematiskt sätt bedöma vad som är värderingar och vad som är fakta. Vi kan alltså få eleverna att använda fakta genom att lärare stöttar dem på rätt sätt – det är en slutsats som jag hoppas kan få fler lärare att våga sig på att jobba med den här typen av undervisning!

Louise Rietz tar gärna del av andra lärares kunskaper när det gäller SNI-undervisning och ser ett värde i att samarbeta.

– Om det går så är det förstås värdefullt att kunna komplettera varandra. När det gäller argumentation så har svensklärare strukturen för argumenterande texter i sin undervisning. Det har jag tagit del av och det skulle jag rekommendera andra lärare att också göra.

Resultaten från studierna som Louise Rietz har genomfört är publicerade i hennes licentiatsavhandling ”Det handlar om vår framtid”: Hur elevers scientific literacy kan utvecklas genom SNI-argumentation i kemiundervisning. 

• Här kan du läsa instruktionerna till elevuppgiften om vaccinationer:
  Skrivuppgift_om_vaccinationer-Nk1b.pdf