Som lärare i naturkunskap, kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet kunde Niklas Gericke nå en gräns för sina möjligheter att som lärare själv undervisa om komplexa förhållanden som exempelvis hur hela ekosystem fungerar och förhåller sig till hållbarhet för natur, människor och samhället.

– Jag var van att undervisa om begrepp och hur de kan användas för att beskriva naturvetenskapliga fenomen, men när jag undervisade i exempelvis biologi och tittade på ekologi så kom vi till mer komplexa frågor. Då handlade det om sociala, ekonomiska och kulturella bitar. Som lärare förstod jag hur det hängde ihop på ett ytligt plan, men jag var inte insatt i alla perspektiv som krävdes för att undervisa för förståelse av helheten.

Krävs för komplexa frågor

Erfarenheterna av utmaningarna från tiden som lärare har Niklas Gericke, som i dag är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet, fått bekräftade i sin forskning om undervisning över ämnesgränserna. Slutsatsen är att det kan vara nödvändigt med ämnesövergripande undervisning för att skapa en djupare förståelse för komplexa frågor som exempelvis hållbarhet.

– När man har frågor och problemställningar som är ämnesövergripande så behöver man ämnesövergripande undervisning. Om du ska lösa ett matematiskt problem eller skriva om något där det finns ett normativt rätt eller fel så snävar man in svaret till det som är korrekt, men för att svara på komplicerade frågor, som exempelvis de vi lever med i samhället i dag om hälsa, digitalisering, hållbarhet krävs en öppnare frågeställning.

– Men bara för att en fråga är ämnesövergripande så behöver den inte den vara grundare, utan det kan krävas djup kunskap från flera olika ämnen för att kunna arbeta och komma vidare med frågeställningen.

Handlingskompetens

Niklas Gericke beskriver de komplexa frågorna som på en skala från en fråga med ett givet svar till en helt öppen fråga där eleverna själva får utforska och formulera sina svar.

– Öppna frågor tenderar att kräva ämnesövergripande undervisning för att utforskas. Det är inte så att det ena utesluter det andra, utan det gäller att hitta en balans i undervisningen mellan det eleverna behöver lära sig grunderna om och hur de ska kunna använda och dra slutsatser av fakta och kunskap.

– Det är stora problem som samhället ställs inför i dag och eleverna, som individer och som del av samhället, måste kunna använda sina kunskaper för att hitta lösningar.

Begreppet handlingskompetens används för att beskriva att eleverna kan förstå ett problem, värdera alternativen och fatta mer välgrundade beslut. Det omfattar kunskaper, färdigheter, förmågor, vilja och tilltro till sin möjlighet att påverka utan att för den skull behöva omfatta någon faktisk handling av eleverna.

Hur lärare med olika ämnestillhörighet tänker olika och kan bidra med olika saker har Niklas Gericke undersökt i flera studier. Tillsammans med andra forskare i undervisning och lärande inom olika ämnen, ämnesdidaktiker, från språk, litteratur, matematik, naturvetenskapernas och samhällsvetenskap har han bildat ett nätverk vid Karlstad universitet: Research on Subject-specific Education, Rose. Gruppen undersöker bland annat vad som händer när olika ämnens kunskaper, perspektiv och arbetssätt möts och gruppen har utvecklat en forskningsinriktning för att jämföra ämnen och undersöka hur de tillsammans kan bidra till att förstå komplexa samhällsfrågor.

Utgå från ett problem

I undervisning om klimatförändringar kan exempelvis naturvetenskap förklara växthuseffekten och klimatets mekanismer. Matematik kan användas för att tolka temperaturdata och statistiska trender medan samhällskunskap kan belysa intressekonflikter, ekonomi och politiska beslut. Svenska kan behövas för att utveckla förmågan att granska argument och opinionsbildning.

– Jag har hållit på mycket med hållbarhetsfrågor, men man kan applicera samma tänk på andra kunskapsområden som hälsa eller digitalisering – de här frågorna som är öppna och där vi inte har några enkla svar.

Ett konkret sätt att arbeta ämnesövergripande är att utgå från ett problem där det helt enkelt behövs perspektiv från olika kunskapsområden. Problemdriven undervisning finns i många former som exempelvis problembaserat lärande, PBL, casemetodik / fallmetodik. Samhällsvetenskapliga frågor med ett naturvetenskapligt innehåll, SNI, är ett begrepp för att med utgångspunkt från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll utveckla undervisning inom naturkunskap, biologi, kemi, fysik och teknik.

– Temavecka är det klassiska sättet att undervisa över ämnesgränserna, men min erfarenhet är att man kommer djupare om man integrerar ämnena på ett mer långsiktigt plan.

Organisatoriska största utmaningen

– Man kan ha ett samarbete mellan lärare och ämnen om ett visst innehåll, men alla lärare behöver ju inte vara i klassrummet samtidigt. Det kräver planering och att man har någon röd tråd som håller ihop undervisningen.

– I just det organisatoriska finns nog den största utmaningen: samarbetet och planeringen kräver tid, kraft och energi så det är förstås en avvägning mellan hur stor vinsten är och möjligheterna att göra det. Men mötena måste handla om innehållet och inte bara hur undervisningen ska organiseras. Det får inte bli taget för givet vad som ska undervisas.

– Som professionell lärare måste man ta beslut om hur man vill jobba och om det är viktigt för mig. Man måste själv välja när man ska gå in i det och när man inte ska gå in i det, men jag tror att det är en ”win win” för de flesta lärare om de kan bygga en intressantare undervisning som tar eleverna lite djupare och kan problematisera utifrån olika perspektiv. Förutom att ämnesöverskridande samarbeten kan ge en bättre undervisning om de här komplexa frågorna så blir det roligare för mig som lärare!

Uppdraget som lärare kan variera

En avgörande skillnad mellan Niklas Gerickes syn på undervisning i dag, efter alla möten med lärare och forskare från andra skolämnen och många studier i klassrum, är en annan förståelse för att uppdraget som lärare kan variera ganska mycket. Och att lärare från olika ämnen kan betona olika, men kompletterande delar av undervisningen.

– Det är naturligt och nödvändigt med olika ingångar till undervisning, lärandemål och så vidare, utifrån olika ämnes- och undervisningstraditioner. Men ska man då låta en lärare själv ta ansvar när undervisningen handlar om komplexa multidisciplinära frågor? Vår forskning visar att när lärare samarbetar kan de hjälpa eleverna att förstå mer än vad ett enskilt ämne kan förklara.